Carcassonne

Vi har nått Carcassonne och gjorde det lätt för oss själva och bokade ett hotellrum under frukosten i morse innan vi lämnade Villenouvelle. I dag har det varit en kortare tur på lite över 7 mil och effektiv cykeltid på 4 och en halv timma. Lite skillnad från i går när cykeltiden uppgick till över 7 timmar. Den sista halvtimmen i går blev en  liten extra runda på så där 7 km för att hitta övernattning. Ungefär som att ta en tur till Höganäs från Viken för att köpa mjölk, men vad gör man inte för en säng, dusch och en god måltid. Irländaren serverade utsökt risotto med franska korvar och till efterrätt en hemlagad tiramisu. Alla gästerna satt i trädgården och intog middagen tillsammans under tak medan åskan ljöd över kullarna en bit ifrån. Ett stilla fint regn föll, men knappast så mycket så att växterna blev nöjda.

Skyddad plats för måltid

Dagens etapp har stundtals gått över stock och sten. När cykelvägen längs med kanalen tog slut blev underlaget något oklart likaså vägen.

Ta mig härifrån! Vad är det för fel på asfalt?

 Nu tog kartan samtidigt slut och mannen letade febrilt i alla väskor efter ny karta. Ojojoj, jag visade ju gästerna vilken väg vi skulle cykla sista kvällen och sen glömde jag att packa ner den igen. Den ligger  hemma i Viken. Det blev till att köpa en ny vid första bästa tillfälle.

Äntligen lugn. Karta inköpt!

Efterlängtad fikapaus vid kanalen.

När vi äntligen nådde asfalt igen gick det undan mot Carcasonne. Medvind och nästan nerförsbacke hela tiden. 27 - 30 km/h. För bra för att vara sant. Fartvinden kändes kylande och värre var det när man stannade eller kämpade i de få uppförsbackarna. Hett värre!

Framme i Carcassonne.

När vi nådde hotellet och var incheckade visade det sig att hela gatan var utan vatten. En vattenläcka! Den trevliga personalen ursäktade sig så mycket och bjöd oss att sitta ner i trädgården med ett glas rosévin tills allt var fixat. Inga problem för oss. Det är alla andra som lider värst av vår os efter 7 mils cykling. Det inte bara luktar det smakar också och själv kan jag tjänstgöra som saltkar på middagsbordet.  Bara att doppa mig i soppan så är kryddningen färdig.
Allt löste sig så småningom och jag fick den bästa av duschar och vilket fint rum. Härligt!

Vacker utsikt från baksidan av hotellet.

Efter stretch, dusch och linement promenerade vi upp till fästningen eller vad det nu kallas. Det är en hel liten stad med tinnar och torn och man tror man är inblandad i något gammalt riddarspel. Här finns sköldar, hjälmar och svärd att inhandla och sedan är det bara att springa omkring och leka medeltid.
Det är väl värt ett besök, men jag är glad att det var tidigt på säsongen för hur ser det ut i augusti?

Skål!

Vi åt traktens specialitet cassolet och är i matkoma igen. Det var inte bara cassolet utan förs getost sallad och efter huvudrätten bjöds det på creme brulé. Där gick gränsen. Fans ingen möjlighet att få ner allt det. Vi vacklade hem i småregnet helt stinna av god mat och stupade i säng.

god, men omöjlig att äta upp.

I morgon vet jag inte riktigt vart vi ska. Mannen har tagit ut riktningen ur den nya kartan och även bokat hotell. Ska bli spännande. Vi bokar och betalar var sin dag. Det är något nytt som startat efter pensionen så nu delar vi på kostnaderna. Känns som vi gått tillbaka i tiden innan vi fick barn. Fast nu ljög jag nog lite. På den tiden hade jag aldrig några pengar utan lyckades åka europa runt i 3-4 veckor med en femhundring och ofta kom jag hem igen med några hundralappar på fickan. Hur det gick till? Mannen betalade!

Etapp 3, 13 mil !

Denna tredje dag var motig på morgonen och kroppen kändes seg och skulle nog gärna vilja stanna kvar i slottsmiljö och njuta i vilstolen bredvid poolen, men planen var en annan. Kroppen svettades bara den såg skymten av min cykel och innan första kilometern var jag helt svettig i ansiktet och lite varstans.
Min kropp var fortfarande på högvarv efter att arbetat och fördelat ut alla näringsämnen från den jättepizza som jag intog under gårdagskvällen. Vi blev skjutsade till en helt underbar liten by 5 min från slottet. Auvillar är från och med nu en av mina favoritbyar. Här intog vi pizza och jag slog på stort och beställde in en 33cm:s pizza. Man kunde välja mellan 29cm och 33, men jag satsade på den största. Härligt god pizza med chévre, skinka och honung, men efter ett tag stod den mig upp i halsen.

Ser väldigt frestande och god ut så här nästföljande dag. Hade nog kunnat hugga in på den just nu.

En by att bli förälskad i

Vackert

I byn Auvillar träffade vi på ett flertal svenskar, vilket kändes spoky. Vad och hur har de hamnat här? Vet de något som vi inte har en aning om? eller är det bara slumpen.

Kroppen kämpade fortfarande på i morse, men det var bara att stoppa in en croissant och en garanterat fiberfri macka till frukost. Inte konstigt jag svettades.

Utfart från slottet.

Väl ute på cykelvägen längs med kanalen fick jag mig en rejäl överraskning och höll på att tappa koncentrationen och fara rakt ut i kanalvattnet. Vad var det som just korsade cykelvägen? Ett jädra stort lurvigt djur med tänder stora som sockerbitar längst fram. Vi har funderat på vad det är som låter i buskarna vid sidan av kanalen. Det låter som en korsning av en kärlekskrank katt och en papegoja som vrålar samtidigt och nu vet vi. De som slåss i buskarna är något utterliknande råttdjur som jag förknippar med Skånes djurpark i Höör. Vi såg dem redan i Bordeaux, men trodde de rymt från något zoo och nu förstår vi att de tillhör den naturliga faunan i området.

Vad är detta för djur?

Dagen började segt men rättade till sig efter första fikan med macka med mina sista rallarkorvar. Efter det var jag på G.

Min alltid medföljande och fyllda tupperware burk.

I dag har vi cyklat långt och passerat Toulouse, vilket gav ett annat perspektiv på den annars idylliska lugna turen längs med kanalen. Vi diskuterade hur mycket idyll man kan ta in och om vi behövde trycka på control alt delete, men helt plötsligt var idyllen försvunnen och verkligheten med dess baksidor gjorde sig påmind. Vi kom med cykel in i Toulouse från den mindre attraktiva infarten längs med kanalen. T.o.m cykelvägen blev av sämre standard och stundtals var man tacksam för att man inte har benägenhet för framfall eller ytrustad med löständer. Båda hade garanterat fallit ut.
Kanalen kantades av mindre lyckosamma människor som fallit utanför tryggheten och byggt sina skjul och papphus vid kanten av kanalen. Stundtals kändes cykelfärden direkt olustig.

Kontrast till den annars pittoreska och stillsamma omgivning runt kanalen

Det var inte helt enkelt att ta sig genom staden och jag är glad att jag kom igenom med alla kroppsdelar i behåll. Ett inferno av tutande, visslande och svischande runt cykeln. Polisbilar och poliser utrustade med k-pistar mitt i stan. Nä fort ut härifrån. Tyvärr Toulouse, ingen plats som gav mersmak.

Mannen mitt i gatan läsandes karta.

Det tog lång tid att ta sig igenom och väl igenom pustade vi båda ut. Jag började bli rejält trött och mitt vatten och även mitt preparerade resorbvatten var på väg att ta slut när en serveringsbil dök upp. Färskpressad apelsinjuice! Jag kunde kysst marken och tillbett tjejen som pressade juicen så glad var jag över att hittat ett ställe med både juice och kaffe. Att jag sen hade min pain au chocolate kvar sedan frukost var ren och skär lycka för en matsuktande kropp. Det finns inte så många behov att tillfredställa under en cykelsemester. Det är torra kläder, säng att sova i, tak över huvudet, vatten, resorb och inte minst MAT. Man blir helt fixerad vid grundläggande behov. Jag köpte ny make-up på Kastrup, men ännu har jag varken andvänt min mascara eller min nya ögonpenna. Helt oväsentligt. Däremot har jag läppstift vid varje kvällsmåltid, men har tonat ner färgen en aning. Funkade inte riktigt med cérise till cykeloutfit. Fick en bli något mer lågmäld färg.

Hon kommer aldrig att få veta hur lycklig hon gjorde mig med färskpressad apelsinjuice

Efter juice intag tänkte vi börja leta boende, men som tur var visste vi inte att det skulle ta ytterligare 50km. Det är inte enkelt att hitta ställen att bo på längs med kanalen och när vi äntligen hittade ett chambre d'hôtes var det fullbelagt. Ägarna var bussiga att ringa någon kompis i grannbyn som hade lediga rum och vips var jag i sadeln igen och cyklade 6 km till. Nu bor vi hos en irländare med fransk fru i en liten by som heter Villenouvelle. Jag kastade mig i poolen direkt och sedan blev det god middag och nu sömn. Jag har tyvärr glömt mitt favoritnattlinne på slottet. Trauma!

Ännu ett boende att minnas

I morgon planerar vi att cykla till Carcassonne, vilket blir en kortare tur på mellan 6-7 mil. Om vi hittar rätt från början. God natt. Här sover vi med vidöppna fönster med vacker utsikt över kullarna.

Slottsboende

Vi har efter 99 km och 5 och en halv timmes aktiv cykling checkat in på Slott med pool.

Chateau de Lastours

Vem kastade sig i poolen direkt efter incheckning? ja, just det. MOI!

Ett härligt dopp efter en hel dag i solen på cykel.

Det var tur att det första hotellet som vi planerat att bo på var fullsatt och tjejen i receptionen skickade oss ytterligare 5 km mot byn Auvillar. Jag var ganska nöjd med våra avklarade kilometrar och inte på humör för att kliva upp i sadeln igen, men i efterhand är jag väldigt nöjd. På vägen mot byn dök plötsligt detta alldeles fantastiska gamla slott upp och erbjöd oss ett rum med frukost. Tyvärr finns ingen mat att få här, men den trevlige holländske förvaltaren kör oss till närmsta byn och hämtar oss igen när vi ätit färdigt. Super service!
Här på slottet tar man själv vad man vill ha i baren och försöker komma ihåg allt man druckit till utcheckning och betalning.
Detta boende är annorlunda än gårdagens familjära övernattning där ägarna dukat till oss i trädgården. Hur fint, mysigt och gott som helst.

Dukat för middag för två med manglade linneservettter

 Vi fick underbart god mat i en stökig men charmig miljö.

Rejäl efterrätt

Dagen har bjudit på ett härligt soligt väder utan vind och avsaknad av backar. Vi har rullat framåt längs med canal du Midi i skuggan av tusentals plataner till ljudet av otaliga fåglar som kvittrar i kapp. Dagens tempo har varit  behaglia 20-21 km/h.

Stillsamt och behagligt

Bitvis händer det inte så mycket längs med kanalen. Det är mycket, djur, växter och en del män som fiskar att fästa blicken på. Man är ju rädd att tappa fokus på cyklingen och få ett ofrivilligt dopp i det något tveksamma vattnet som kanalen bjuder på. Det är nog inte varit det bästa stället att ta ett dopp i. Männen som fiskar är intressanta. De är äldre, verkar inte parata med varandra och rör inte en min när man kör förbi och vinkar.

fiskare med fokus FISK

Det händer desto mer vid slussarna. Här får man se de mest intressanta saker. Finns manus till en helt ny Lasse Åberg film. En båtägare fick inte in båten i slussen, den bara snurade ett helt varv och vände om. Han svängde ratten åt fel håll. Underhållande!

En van båtägare som klarade slussningen galant.

Akvedukt 

Innan staden Agen fick vi korsa floden Garonne på en akvedukt där även canal du Midi flyter. Det var en hisnande cykeltur där man skule mötas på väldigt liten yta högt uppe i luftan med både en flod och en stor motorväg under.
Vi är nu ca 8 mil från Toulous och förhoppningsvis ska vi passera där i morgon innan vi börjar leta övernattning. Jag vill gärna sova över i Carcasonne nästföljande dag så vi måste anpassa sträckorna därefter.
Kvällen är hiskeligt varm och nattlinnet får stanna i packväskan.

Bordeaux- Latresne - Créon - Frontenac - Langon - Meihan-sur-Garonne

Vi lämnade hotellet  i utkanten av  Bordeaux vid halv niotiden efter en god natts sömn om man bortser från en stenhård madrass vilket innebar att ryggläge var att föredra. Att ligga på sidan var helt omöjligt eftersom höften tog emot. Nattskjortan inköpt i Kållered blev perfekt och kommer att bli min favorit framöver.
Hotellet var helt okej om man bortser från madrassen. En ofransk frukost serverades och det fanns allt från croissanter till ägg och stekt korv. Det var bara att hugga in. Ovanligt med den sortens utbud.

Vi har i dag cyklat 95km och hastigheten har pendlat mellan som högst 47 km ner till ynka 9km i de värsta uppförsbackar. Ut från Bordeaux gick det i sakta mak. Det är inte lätt att tråckla sig ur stora städer och under timmen som det tog oss att komma igenom staden fick vi se allt från industriområden till fina gatan.

Bourdeaux

Bordeaux är en väldigt vacker stad och gav mersmak. Hit kan jag tänka mig att åka och tillbringa en långhelg. Jag fick en känsla av ett mindre Paris.

En stad att återvända till

Efter en stökig stadscykling hamnade vi på landet där vi gled fram i medvind och nerförsbacke genom skog och därefter vinfält. Behagligt och stilla färd.

Kisspaus i skogen

längs med vinfält på landsbygden

Fika paus efter 4 mil

Efter 4 mil fick jag paus. Vi cyklar på gamla banvallen och i varje nerlagt stationshus finns fika möjligheter. Allt gjort för cykel och vandringsturism. En god kopp kaffe och medhavd macka med rallarkorv. Vad mer kan man behöva?
Lunchen som intogs ett antal mil senare gick inte av för hackor. Garanterat köttfri hamburgare. Den såg ut som en dansk frikadell, men vem är kräsen i detta läget.

Efter 95km nådde vi kvällens mål och har haft en del problem med att hitta boende. Det är måndag och det mesta är stängt. Vi satt och väntade utanför byns enda hotell tills klockan 17 då vi trodde att de öppnade, men efter att förhört mig i byns bageri visade det sig att det var stängt på måndagar. Hade varit bra om det stod fermé utanför. Jag fick ta till min bästa skolfranska och förhöra mig om annat boende och då hittade vi stället som vi checkat in på i kväll. Vi bor hemma hos en ung familj där mannen är fransman och kvinnan engelska. Barnet är en blandning och pratar ömsom engelska och ömsom franska. De har bott i huset i ett år och erbjuder boende med mat och hela kitet för en överkomlig summa.
Jag kan tillägga att sängen är hundra gånger bättre än Best Western. Just nu sitter jag på Credit Agricoles bankomatkontor och bloggar eftersom vårt boende har ett väldigt klent internet som inte klarar av bilder och knappt text.
Nu är det dessutom lite tidsbrist eftersom middagen serveras 20.00 och klockan är 5 i. Dags att lägga ner bloggandet och återvända till vårt bohemiska boende med grönsaker från trädgårdslandet och hemlagad middag av mannen i familjen som nu ska intagas i trädgårde. Sen blir det sömn.

Fin bloggutsikt!

Bordeaux

Vid lunchtid var vi på plats i Paris, denna stökiga, varma och trånga terminal F och efter en längre väntan var vi på väg mot Bordeaux. Vägen hit har fungerat utan några större problem.
Vaknade vid 7 tiden och var sådär pigg, men man får skylla sig själv när man tillbringar kvällen med att "smutta" på rosevin tillsammans med släkt och vänner tills mörkret sänker sig över byn. Ännu en härlig svensk sommarkväll att försöka komma ihåg när nordvästan yr runt knuten. Vissa kroppsdelar var sega att veckla ut på morgonkvisten men några minuter på mattan och lite yinyoga gjorde susen. Efter frukost och sista koll av packningen var det dags för avfärd mot Kastrup.

Ikea kassar från fyndet i Kållered. Perfekt att packa cykelgrejor i och sedan dumpa i Bordeaux. 29:-

Mina "snyggeskor" under denna semester, 

Planen var att jag skulle ta tåget medan mannen och cyklarna skjutsas i bil till Köpenhamn, men vilken tur att kartongerna med cyklarna inte var större än att jag fick plats. Ännu en dag med tågkaos i Skåne. Blixt och dunder och solkurvor och tågen i Skåne står still.

bagage  i storlek XXL

Incheckningen av våra stora och otympliga kartonger var sådär lagom komplicerat. Vi skickades hit och dit med våra stora kartonger och blev utan boardingcard vid självincheckning. Istället för boardingcard kom det ut en lapp med meddelandet 'kontakta incheckning'. Försök ta er fram på ett välfyllt eller rättare sagtproppfullt Kastrup med bagage som gör sikten framåt omöjlig. Ja, det är inte lätt. Väl framme vid Air France incheckningsdisk fick vi god service och hänvisades till disken för "stora bagage", men först skulle vi betala i en annan disk. Betalningen tog en stor del av vår tid i anspråk eftersom datorn hängde sig hela tiden. Det hade varit till fördel om betalningen kunnat ske samtidigt med bokningen som andra flygbolag erbjuder. Ett tips till Air France. Vår väl tilltagna tid blev knapp och en snabb runda i taxfree shopen för inköp av lite make-up var vad som hanns med. Vattenflaskorna i inköpskorgen glömdes och blev obetalda. - ja det får man leva med. Ingen tid att gå tillbaka och strula med det. Gott vatten!
Kaffe och en croissant och en skymt av en väldigt snygg norsktalande man innan boarding. Ari Behn live! snyggare live än i Svensk Damtidning kan jag intyga.
Vi lyckades få se våra cyklar innan de lastades ombord på planet i Kastrup och även i Paris. Känns tryggt när man åtminstone vet att de är ombord.

Titta noga. Mitt under vingen, två beiga kartonger. Våra cyklar

Som vanligt kollar jag alltid  in personalen i cockpit innan vi tar steget över flygplanströskeln, en kvinnlig blond kapten! Mannen flörtade in sig direkt och kaptenen svarade med ett stort smile. Allt gick enligt planen och vi nådde den förvirrande flygplatsen Charles de Gaulle i Paris enligt tidtabell. Vid landning fick jag rycka in och byta plats med en gravid kvinna som hamnat vid nödutgången. Ojojoj....är man gravid får man inte placera sig där och vilken tur att min fertila tid är över och att jag både är av mindre storlek och fortfarande så rörlig att jag kan rycka in vid nödlandning och öppna dörren för de som fortfarande inte är döda eller brunnit inne och kan komma ut.

Efter lång väntan kom vi äntligen i väg mot Bordeaux. De som tankar planet hade den goda smaken att punktstrejka just i dag så vi fick snällt vänta på att bensin skulle fyllas på när det behagade personalen att tanka. Man vill ju inte gärna få soppatorsk över franska landsbygden utan fallskärm. Bara att gilla läget.
Landade en halvtimme efter tidtabell i Bordeaux på en väldigt minimal flygplats i jämförelse med Charles de Gaulle. Tevligt och hanterbart. Bordeaux, rödvinets Mecka. Det är inte utan att det genast märks att vin är det som gäller i denna staden.
Redan vid bagagebandet var marknadsföringen påtaglig. Här tronade jätteflaskor med rödvin.

En flaska större än magnum

Med tanke på flygplatsens storlek så är det ungefär som om Ängelholms flygplats skulle pryda sitt bagageband med en jätte pära från Bjäre eller en korv i maxiformat från Per i Viken. Kanske något att fundera på!
Här var det enkel och snabb leverans av bagage och snart monterade mannen ihop cyklarna och efter någon timma var förvirringen total. Hur hittar vi till hotellet?

Min cykel i delar på väg att monteras ihop.

Färdiga för avfärd mot otellet

Trevlig flygplatspersonal tog hand om våra använda kartonger utan knot. Allt blir mycket enklare på en liten flygplats. Inga problem.
Värre problem var det att ta sig till hotellet. Man blir alltid lika förvirrad. Kartan hemma i datorn såg ju så enkel ut, rakt fram, till vänster i rondellen och framme. Ingen sade ju att det var en stor parkering och staket. Hur kommer vi ut?

Fungera nu, jäkla GPS!

Vi skulle promenera till hotellet. Ingen av oss var klädda för cykling. Flip flop, axelväska och ingen hjälm på mannens huvud, men vad gör man? Vägen vi hamnade på var absolut inte ämnad för promenad och knappast cykling om det ens var tillåtet. Men vi hoppade käckt upp på våra cyklar och drog i väg för att nå hotellet så fort som möjligt. Jag i flip flop, snäv kort kjol, axelväska över axeln och handväska på styret cyklade jag för glatta livet. Min hjälm var i alla fall på huvudet.

Allt annat än cykelvänlig utrustning

Vi nådde hotellet inom några minuter och efter incheckning kastade jag mig i poolen medan mannen njöt av en öl. Efter mat är det nu dags för sömn innan morgondagens äventyr tar vid.

Tillåten cykling??

Redo inför morgondagen

Midsommar avklarad

Semestern har börjat för mig som inte är pensionär och vad det ska kallas för äkta hälften diskuteras men jag vet inte riktigt. Han är bara ledig! Hela tiden!
Midsommar är avklarad och packningen inför avresa färdig. Ja, eller nästan. Det är väl några kvinnliga attribut som återstår att packas. Som vanligt enligt mannen.

På väg till midsommarfirande med tårta, kaffe och filt

 En av de varmaste midsommaraftnar på mannaminne

Jag kan inte minnas när det senast var en sådan varm och skön midsommar. Inte en enda regndroppe i sikte. Det var så varmt så folk gick hem från dansen. + 29 grader i skuggan.
Kvällen blev desto skönare. En härlig kväll för sill, potatis och tillbehör.

Dukat för sill

Det gick att njuta långt in på kvällen

Allt är förberett för avfärd. Trädgård, växter och våra inneboende är försedda med mat så de klarar sig.

Bilen lastad med 2x cykel

Mannen har tagit ut satsdelarna ur kartan och memorerat vägen. Känns bra att ha både mekaniker och kartläsare med sig under de 75 mil som ligger framför oss.

Vilka vägar blir bäst?

Jag förväntar mig internet på alla boenden för att kunna delge er hur vi tar oss fram, men jag är som vanligt lite skeptisk till fransmännens genorositet när det gäller wifi. Vi får se, men jag gör vad jag kan för att oroliga släktingar ska sova gott om natten.