Äntligen kom hon på besök

 Så kom hon äntligen tillbaka och som vanligt sugen på lite godsaker.

Lilla Mystique, vår stundtals adopterade katt.

Mystique verkar mår bra om än väldigt kelen och vill sitta i knäet. Efter lite mys, torrisar och pälsvård gav hon sig i väg på nattliga äventyr. 

Natten har bjudit på dunder och brak. Hela sovrummet lystes upp av blixtar med efterföljande kaboom. Jag fick upp och stänga fönster och dörrar mitt i natten, men somnade om igen och vaknade till skvalande regn. Ingen ide att stressa upp ur sängen. Morgonrunda inställd.

Vi tog det lungt, hängde i soffan efter frukost. Mannen läste bok och jag producerade kofta till barnbarnet. 

Stickning pågår

Det har inte varit frestande att sticka i ullgarn när temperaturen visar 36 grader, men nu när det var 24 inomhus då var det läge.

Efter ett tag blev jag lite rastlös och föreslog en tur till grannbyn för fika. Vi var helt ensamma på uteserveringen, lite blött men kaffe och croissant höjer alltid livskvaliten.

Fika när den är som bäst

Det är så mycket snack om Medelhavskost och nu har jag kommit på vad det är: croissanter, melon, rosevin, grillade kotletter, chokladmousse, oliver, ost, baugette, fikon och en massa annat gott. Listan är nog längre.

Efter fika gjorde vi ett intressant besök på keramikaffären som inte längre har samma lokal.

Följ pilen! Ser det verkligen ut som en pil?

Ny lokal

Jag har som de flesta vet svårt för fransmännens förkärlek för orange, lila och turkost på porslin. Butiken var fylld med dessa färger. Ser maten god ut på orange tallrik?

Varför dessa färger?

 Hittade 2 fina saker, men köpte inget.

Den här gillar jag. Det var 1 av 2 saker som jag gillar. Den andra skålen som var snygg har jag inte på bild, men den var designad av vice VD:n

Den skålen blev orsak till hela intervjun. Jag lyfte i skålen och damen rusade fram och frågade om jag gillade den. Hon var designern.

Vi blev intervjuade av hela ledningen på engelska. En dam i gänget kunde engelska och översatte. I början visste vi inte vilka de var och pratade glatt på om alla vackra tallrikar och skålar som vi har. De var intresserade och undrade när dessa var inköpta. - Ja de flesta är inköpta för 25 till 30 år sedan. Jag tog fram bilder och visade och senare skickade jag bilderna på mail till VD:n. Det är bara att hoppas att det kommer gå bra och att keramiken får ett uppsving.

VD: n och vi i glatt samspråk om tallrikar och skålar.

En rolig upplevelse att få vara med om speciellt för mig som klagar så mycket på deras design och färgval.

Gårdagens och dagens regn har lämnat efter sig 35 mm vatten och dragit vidare. Solen skiner åter och tvätten hänger på tork.

Morgonrundan blev en lunchrunda. Inte ofta temperaturen är sådan att "mittpådagen" aktiviteter är möjliga, men det gick alldeles utmärkt i dag.

Naturen bjuder på vackra bilder.

Nu är himlen åter i blåaste blått och sen lunch är intagen.

Blå utsikt från solstolen

I kväll blir det besök på byns Bistro. Det är någon duo som ska spela och sjunga. Lite oklart vilka de är, men så är det alltid. Maten är oftast också ett oklart kort. Kanske blir det åter en charkbricka och lite flytande Medelhavskost till den. 

 Återkommer i morgon.

Tjoho! Äntligen!

 Det regnar, blixtrar och mullrar i och  runt omkring byn. Alla är lyckliga över minsta lilla skur, men ovädret varade i kanske 45 minuter. Det var utlovat 1 dygn. Jaja, man får vara glad för det lilla.

Lite fart är det allt på vattnet

Morgonen och förmiddagen har varit kvav och varm så urladdningen var välkommen.

En fin morgon

Lurigt i fjärran

I dag blev det plockning av både björnbär och mandlar under min morgonrunda. Det var bara att släppa ner björnbären i frukost skålen när jag kom hem.

Mandlar

Mer björnbär

Mannen undrade om det var fruktsallad och var yoghurten skulle få plats. Här bjuder man på nyplockade björnbär, fikon och plommon. - Bara ät!

I dag var temperaturen endå någorlunda för lite dammsugning, men jag blev så svettig så det droppade från näsan. 

Vi åkte i väg för lite större inköp inför besök av barn och barnbarn. En pump behövs till vår nyinköpta uppblåsbara pool, en nattlampa för mörkrädda barn och solskyddsfaktor.

GIFI har blivit en annan affär. Liknar mer Dollarstore än Rusta nu.

Jäklar vad det small nu. Trodde det var en bomb 🫣. Mannen har kokt kaffe och hällt på termos eftersom det finns alltid en risk att elen försvinner.⛈️

Åter till den Dollarstore liknande affären. Fransmän verkar älska att tvätta och ju mer allt doftar desto bättre. Här fanns enorma Maxi förpackningar av tvättmedel.

Kom och köp!

Vi sitter inomhus, lyssnar på mullret och njuter av att det bara 25 grader i huset.

 

I dag satsade vi på bad

Jag njuter av de svala morgnarna då temperaturen är behagligt mycket lägre än inomhus.

 I natt har det varit väldigt varmt och långt varmare än de 24 grader som morgonen bjöd på. I dag var jag mer taggad och tog 2 varv i backen och fick en tid klart bättre gårdagen. Efter backen fortsatte jag min vanliga runda och hittade goda björnbär som jag plockade med mig hem. Även några fikon fick jag med mig på vägen hemåt. Det blev yoghurt toppad med fikon och söta goda björnbär till frukost.

Dagens aktivitet blev några timmar vid Verdonfloden, en bit från St. Laurent du Verdon. Vi anlände en stund efter 10 och tur var väl det. Blev påmind om att fransmännen fortfarande har semester och att skolorna inte startar förrän 1 september.

Skugga är ett måste när termometern visar 37 grader och vi fick en bra plats under träden med utsikt över sjön.

Fri utsikt - jodå, jag badade.

Fika

Underhållning, väldigt trevlig bok. Carin Hjulström skriver så bra och det är så kul att följa med på alla ställen där handlingen utspelar sig. Det är City gross, Kullaberg och Kullabergs Vingård. Läs boken, man får bara hoppas att byggplanerna i Mölle aldrig blir verklighet.

Efter några timmar på badplatsen är man ganska nöjd och väldigt trött på alla som pumpar sina zup's och sen släpper ut luften så man hoppar högt i sin stol. 

Det är lungt och skönt hemma i trädgården under parasollet. Dessutom bara 36 grader.

Kvällen i går var härlig, vi grillade och satt ute tills det började skymma.

Mannen har en förkärlek för STORA kotletter. Smakade himmelskt gott.

Fikon igen. Denna gång till osten.

Vacker solnedgång

I morgon förväntar vi oss regn och kanske slipper jag vattna. Just nu längtar naturen efter ett ihållande regn. En del träd ser bedrövliga ut. Helt döda.

Lång dag

 Även vår andra resdag genom Europa blev en lång och kämpig dag. Stundtals intensiv trafik, men körstilen är inte lika hetsig i Frankrike som i Tyskland. Vi närmade oss vårt mål vid 18 tiden och tänkte handla på vägen. 

Vi tänkte stanna i Meyrargues, 

men det fanns inte en enda parkeringsplats. Vad händer en måndagskväll i Provence? Varför ska alla handla nu?

Vi tog oss ut från parkeringen och satsade på inköp i Rians, vilket fungerade alldeles utmärkt. Den här lilla affären levererar alltid. Det fanns även kylt rosevin att köpa. Bonus för det!

När vi väl var framme i huset, packat in allt och öppnat för att få lite luft i huset så blev det tid till mat.

Mannen matlagningsvägrade, men hade inhandlat en väldigt god laxpaj i mataffären.

Med fläkten riggad i sovrummet, fönstren på vid gavel och duntäcket undanstoppat så sov vi gott i natt. Temperaturen inomhus är så där lite mer än 27 grader. Tycker nog att det funkar bra endå. Man vänjer sig.

På förmiddagen efter promenad, backträning (dålig tid) och frukost var det dags att ta tag i trädgården. Jag tycker inte jag gör annat än fixa i än den ena trädgården och än den andra trädgården. Ibland känner jag mig som en resande ogräsrensare.

Hur kan trädgården förvandlas till en mindre djungel på två månader?

Ogräset frodas

Blåregnet tar över, växer upp i olivträden som också håller på att ta över.

Svårt att förstå hur det kan växa så hejdlöst när det är så varmt och inte regnar.

Nöjd! Jag är ogräsansvarig.

Mannen är ansvarig för blåregn och olivträd. 5 fyllda 125L:s säckar!

Efter trädgårdsarbete unnade vi oss en fika i grannbyn Varages innan dagens matinköp.

Här bakas och säljs de bästa croissanterna. De fanns bara 4 st kvar. Jag tog alla. Fick sådant habegär. 

Hemma igen blev det lunch i trädgården. 

Tonfisksallad a la Madame Fritz, sallad, melon, fikon, oliver, lök, plommon, persika, sardeller, tomater. Jättegott och vackert!

Detta kallar jag melon. Köpte en melon hemma på ICA av samma slag. Den var förfärlig och fick kastas.

Fikonen plockade jag i morse. 

I morse när jag skulle vattna tyckte jag det kom så lite vatten ur vattenkannan. Kollade in i kannan och hittade denna lilla sötnosen.

Hej, bor du här? Det är dags att flytta!

De flesta av mina växter i trädgården har överlevt även om de ser lite avdankade ut. Nu ska de få vatten varje dag och extra godsaker. Kanske kan jag få mina pelargoner att blomma igen. Och vet ni, det väntas regn på torsdag och halva fredagen. Kan vi ha sådan tur?

En France ( franska)

 Jag rattade oss över franska gränsen vid Mulhouse. Det tog mig 2 h och 20 minuter från Reiligen till första bästa franska rastplats för kaffepause.

Frugan! vänta, hur gör man?

Jodå, det blev kaffe till oss båda. Väldigt gott och extra gott med frukost macka från hotellet

Hotellfrukosten på hotell ACHAT i Reiligen är utmärkt, däremot är det första gången vi fått betala 10 € för parkering. Minuspoäng!

Hade vi tänkt till lite när vi bokade hotell så kanske vi skulle valt Leonardo i Walldorf som har AC, men tråkig frukost. Nu fick vi sova med fönstren på vid gavel med fläkt hela natten, men det kanske är lika bra att vänja sig vid varma nätter. 

Trafiken i förmiddags på tyska sidan var inte lika intensiv och hetsig som i går. Gårdagen var helt hemsk. Vi sladdade in vid hotellet strax innan 21 och tog oss snabbt ut för att äta. Restaurangen som vi brukar besöka var stängd, men vi hittade en annan som serverade mat. 

Inte lika gott som tidigare schnitzlar och det finns lite estetik att önska. Jag var dock nöjd att jag fick mat, men skulle nog valt deras pizza. Efter denna bukfylla sov jag gott till ljudet av fläkten.

I stället för att lyssna på mannens svordomar över trafikanterna i vänsterörat i dag fick jag höra min egen röst kasta ur sig det ena efter det andra när jag tog oss från Tyskland till Frankrike.

Gubbe, hur kör du!

Herregud, har du ingen blinkers?!

Men snälla människa, tänd ljuset!

Vad vill du, ska du in i min bagagelucka?

Men nu vet jag hur man får bilister att tända ljuset, använda blinkers och köra bil som folk.

Beställ värsta regn och åskväder så lugnar alla ner sig och lättar på gasen.

Mannen påpekade dock att jag skulle lugna ner mig när det regnade som värst.

 - lugna ner dig, lugna ner dig!

-  va, jag kör bara i strax över 100.

- du vi har inte de bästa sommardäck. 

Herregud, vi har ju alltid de bästa däcken, men kanske inte när det rinner floder på Autobahn.  Jag lugnade ner mig. 

Nu styr han själv och även om det regnar så är det inte lika mycket vatten på Autorouten. Mycket bättre väglag.

Det har nog inte regnat mycket på senaste tiden. Naturen liknar höst.

Höst?

Det går inte fort

 

I snigelfart på Autobahn 

Vi valde söndag för avfärd till Frankrike för att slippa lastbilar, men just denna söndag har inte varit något bra val. Kö, kö och kö, men inga lastbilar. Mest kaos och vi har tillbringat flera timmar med att snigla oss fram. Hade vi läst på så hade vi vetat att skolorna i Schleswig Holstein börjar i morgon. Alla är på väg någonstans.

Vi packade bilen tidigt och lämnade ett mulet Viken

Nu för tiden är packningen annorlunda. Barnbarnen är på väg för att hälsa på i Frankrike. Ett gäng i slutet av augusti och nästa gäng i oktober.

Hur fördriver man tiden medan mannen rattar och svär över alla som inte kan hålla avstånd? - Jo man slår dövörat till och stickar på.

Barnbarnet har valt färg och mormor producerar.

Jag vet inte hur man ska ta sig till Sydeuropa utan att behöva passera Autobahn förutom att då flyga eller ta tåget. Tåget funkar inte heller smärtfritt i Tyskland så cykel är kanske det bästa.

Ni som väntar på blogginlägg från vår planerade cykelresa får vänta. Tyvärr kom livets tråkigheter i mellan och vi fick ändra våra planer och ta bilen istället.

Nu är vi på väg även om det går väldigt trögt, är varmt och stökigt. 40 mil kvar till hotellet i Reiligen och klockan är redan sen eftermiddag.

Man vill gärna komma fram i lagom tid för den efterlängtade schnitzeln.

Precis en sån här!

 Annars får det bli picnic på rummet eller en banan eller jordnötter. Även några kanelbullar finns i utbudet. 

Just nu känns det som det var väldigt länge sedan vi fick en paus. Lite kaffe skulle sitta fint.

Tjusningen med Autobahn 🫣

Nä, just det. Det finns ingen tjusning!