Nummerskylt

Gästerna har också kommit hem från sin semester i Europa och på vägen hem fick de se denna nummerskylt.

Kul skylt!
Snart har vi varit hemma i två veckor och den mesta tiden har tillbringats på arbetet. Den första veckan var det kallt, regningt och blåsigt, men denna veckan har det bjudits på riktigt svenskt sommarväder. Äntligen har man kunnat cykla i linne på vägen hem. Vi har under dessa två veckor missat byns pizzafest, middag på Bistron och avec i dockhuset. Ja så är det, men äntligen kan vi njuta i vår nya loungesoffa på altanen hemma i Viken.

Platsbrist

Det känns som vi borde bygga ut. Hur ska allt få plats? Vi packar upp, flyttar runt och flyttar runt igen. Var ska alla saker placeras?
Jag har lagt på mina nya dukar på bordet och det blev väldigt fint. En av gästerna i huset i Provence vill hellre använda fruns tilltänkta duk som halvkroppstäcke (150x150), men jag tycker att det passar fint som duk.

När våra gäster drog vidare mot alperna tog vi deras inköp med oss hem till Sverige och jag har i dag lyckats passera påsar med tyger och dukar + kartonger med porslin vidare till deras svenska adress. En av sönerna dök upp körandes sin morbrors amerikanska sportbil och genast passade jag på att transportera i väg allt vidare i gatan till nummer 16. Mannen började med att städa i vårt vinförråd under trappan, men jag vet inte vad som hände. Just nu verkar han ha drabbats av trötthet och tog en tupplur. Alla vinflaskor står kvar på golvet!

Hela huset blir rörigt när man kommer hem. Det är saker överallt.
Dottern hade städat till belåtenhet, men nu är det stökigt igen.

Så här glad kan man bli när kylskåpet åter är välfyllt.

Sinnessjukt

Jag nu menar jag både vädret och trafiken. Hur kan det vara så mycket trafik redan klockan halv åtta, vart skall alla dessa människor? Det var jag som startade från Walldorf på morgonen och svepte ut på Autobahn mot Frankfurt. Vädret var sämsta tänkbara.

Alla de 20 mil  som jag avverkade på förmiddagen såg det ut så är. Helt plötsligt uppskattade jag när det var vägarbete, då körde alla i 80 och höll sig på sin egen bana. Annars far alla hit och dit och tycker att det ska bytas fil mest hela tiden och vi ska inte snacka om hur "vägens riddare" beter sig i trafiken. Tror de att de kan göra omkörningar utan att ta hänsyn till oss andra som råkar befinna oss bredvid. Ja det tror de! 

Finns en del roliga saker att ägna sig åt när man själv slipper köra, som att fotografera roliga nummerskyltar. När mannen körde resten av alla milen genom Tyskland var vädret bättre, men allra bäst väder blev det när vi körde av färjan i Danmark. Hemfärdens högsta temperatur 21 grader.
Hela vägen hem var det förskräckligt mycket trafik. Mycket svenskar, danskar och tyskar som både ska hem och i väg på semester. Mycket vägarbete och mycket köer.
Vi var hemma i Helsingborg vid halvåtta och passade på att både handla och träffa yngsta dottern på ICA Maxi.

Det blev lite kallskuret till mat efter att vi packat upp alla inköp.

ugnsluckan trillade av!

Just nu sitter jag i sängen på hotell Holiday Inn i Walldorf och och tittar på BBC news. Ute är vädret lite kyligt och det gick inte att sitta ute och njuta av ett glas vin........nä det var bara att flytta in i värmen.
Gårdagens middag på på Bistron i byn blev ännu en upplevelse att lägga till memoarerna. Efter utfärden till Aix och städning blev det fördrink hos familjen B. Vi och gästerna upptog hela rue de église med glas fulla av champagne.

Man ska ha i åtanke att detta är ingen normal byväg utan vägen är definitivt blockerad när tre personer promenerar i bredd.

Gästerna gick rundvandring i "lilla dockhuset" och därefter gick vi vidare till Bistron. Vi pliktrogna skandinaver passar ju helst tiden. J hade bokat till kl ÅTTA och vi var redan sena. Champagne och husvisning tar tid. Efter vissa stopp vid tvättmaskinen på vägen kom vi äntligen till Bistron. Nu skulle det beställas mat och så småningom äta. Trodde vi!
Kvällen börjad bli lite kylig när mistralen ökade i styrka. Vinden svepte runt uteserveringen och alla tomma vinglas for omkring. Dags att fylla glasen med rosé.

En stund efter att vi anlänt fick vi beställa mat och vi väntade, väntade och väntade. Det blev kyligare, blodsockret sjönk och vi började frysa. Alla gick hem för att hämta koftor, fleece och filtar. Det blev mörkare och fortfarande ingen mat. Det sprang personer fram och tillbaka med olika verktyg och fortfarande dök inte maten upp. Nu börjar vi alla undra vad som står på och mannen skickas in för att hämta bröd. Blodsockret är på irritationsnivå!
Vid denna tidpunkt har mörkret sänkt sig över byn och vi är ensamma  kvar på uteserveringen. Mannen kommer ut med både bröd och information. Ugnsluckan har trillat av, men är nu fixad med hjälp av någon invånare i byn med rätt verktygslåda.
Helt plötsligt lägger sig vinden och vi blir samtidigt serverade mat och en god flaska rosévin som plåster på såren. Det blev mycket vin och lite mat.

Det blev en rolig och minnesrik kväll. När maten var uppäten var det dags att sova eftersom hälften av gänget skulle upp i ottan för att lämna byn. Det var Sverige, vidare till alperna eller till Nice flygplats som var målet för morgondagen.
Nästa dag lämnade vi byn vid halv tio och  tog en fika redan i Larange. Här bakas de bästa croissanterna.

Detta var min sista croissant fram till nästa Frankrike besök. Det är helt hopplöst att försöka upprätthålla någon slags fysik med alla dessa fikapauser och rosédrickande. Kroppen intar någon slags tillstånd som är odefinierbart. Simring har nu bytts ut mot flytboj och hela mittpartiet på kroppen känns som något UFO som flyttat in. Efter sista croissanter passerade vi passet och Grenoble med en del små intermezzon. En del tror att de kan passera under broar med hjälp av guds försyn.

Vi lyckades passera innan vi fick veta hur det hela förlöpte. kanske sitter lastbilen kvar under bron.
Efter att ha intagit wienerschnitzel i restaurangen sussar mannen sött bredvid och det är väl bäst att jag gör detsamma. I morgon är jag chef över gaspedalen.

Punka....

Just nu är det full aktivitet i hela huset. Vi städar och packar på övervåningen och gästerna gör detsamma i caven. Detta är alltid vemodigt. Hur kul det än är att komma hem till Sverige så är det väldigt behagligt att befinna sig här. Klimatet är underbart.
Gårdagens utfärd till marknaden började med att gästerna upptäckte att de fått punktering på vägen ner genom skogen.Vi stannade utanför den nu mer moderna tygladan på industriområdet, undrar vad som hänt med den gamla riktiga ladan som fanns utmed vägen till Barjols. Den verkar helt igenbommad.

Medan damerna letade tyg i affären fick männen slå sina kloka huvud ihop och försöka förstå den nya mekanismen med att spruta in fyllning i det skadade däcket. Här studerar de instruktionsboken. Mannen fick köra till däckfirman för att fråga om de hade tid för ett däckbyte. Allt ordnade sig till det bästa och vi damer fick transportera oss per fot till marknaden.
Där fortsatte kommersen.

Efter fika for vi hem och gästerna åkte för att bada i Verdon.Vi stannade hemma för att städa och förbereda huset för vila.

Kvällen ägnades åt grillning.

I dag for vi i väg till Aix en Provence. Den mesta tiden ägnades åt att besöka marknaden och mer shopping.

Besöket avslutades med en väldigt god lunch på Darius.

Snart är det dags för avslutningsmiddag. Vi börjar med drink hos familjen B som är tilbaka i byn efter sin utfärd till  systern vid Medelhavet. Därefter äter vi alla tillsammans på Bistron.
I morgon kommer byn att vara en bloggande dam mindre.

Äckelmagad

Morgonen började lugnt och sansat förutom att jag försov mig till vår morgon promenad. Min antika väckarklocka inköpt på marknaden i Varages ska vridas upp annars ringer den inte. Detta hade jag missat och därute på bänken satt T och väntade. Vi hann inte ens äta frukost innan  lugnet  tog slut. Kvinnan på kommunkontoret gjorde oss uppmärksamma på att det bubblade upp ur vårt avloppsrör. Shit! kan man rent ut säga. Där flöt toalettpapper och allt annat obestämbart ute på gamla skolgården och allt härstammade från vårt hus.

Mannen for ut med full utrustning, kirurghandskar, hålslev, soppslev, spade, sopborste och spann. Därefter var det bara att börja ösa upp allt s...t och vips var problemet löst. Puh!
Gårdagens gäster anlände i går och blev installerade i sina olika boende. Vi åt en god gemensam middag som mannen fixade. Alltid lika gott. Gästerna var ganska trötta efter sin långa bilfärd och en av gästerna sussade på trädgårdstolen.

I dag har det varit bad i Verdon och därefter gick vi på rundvandring i slottsparken. Det är en fantastisk utsikt härifrån utöver dalen, Verdonklyftan och alperna.

Nu väntar middag på Bistron, Paella.

I morgon blir det marknad och därefter är det dags att börja förbereda huset för vila. Det är dags att knyta ihop säcken och summera i hop semestern.

I dag har familjen fått en ny medlem. Sickan har flyttat in hos äldsta dottern i Åre, mjau!

Bästa kompisar

Jag och min cykel har haft kvalitetstid hela förmiddagen och nu är vi riktigt goa´ vänner. Det känns riktigt bra jag kan hantera både bromsar och växlar utan problem och jag tror mig tycka att mannen är ganska nöjd med mig i dag. Inget gnäll! Laddade cykelväskan med banan och gav mig i väg mot Varages, Barjol och sedan tillbaka via Brue Auriac ca 5 mil.
Det är riktigt roligt att cykla längs vägarna här i Provence. De grånade männen som cyklar runt i värsta outfits tycker det är så kul när det kommer en kvinna rullande på en racercykel. De klappar händer, stojar och stimmar som värsta testosteronstinna tonåringar och visst är jag kanske en riktigt ung pingla i deras ögon. Minst 20 år yngre! Jag uppskattar verkligen deras engagemang och deras rop, arrive, arrive, arrive. De vimlar ju inte precis av kvinnor på racer här. På vägen hem fick jag ligga på rulle efter mannen, men att stirra in i hans cykelbak i 5 kilometer fick mig nästan att fara ut i "brösket". Att ligga på rulle är inget för mig.
Familjen B har anlänt och vi firade deras ankomst med grillning i vår trädgård. Mannen i deras familj var väldigt klen och behövde både Fervex och franska halstableter för att må bättre.

Frun hade kört de mesta av vägen genom Europa, ja det är bra med fruar när man inte mår så bra.
Nästa dag mådde han bättre och var köpsugen på antikmarknaden i Varages. Själv köpte jag en tavla, en spade till brasan och olivolja från byns odling.

Nu är vi på Flunch, surfar och dricker kaffe. Vi ska handla inför gästerna ankomst.

Stillsam dag

I dag har det inte gjorts många knop. Vi har mest suttit i trädgården och pratat med familjen B:s äldsta dotter. Vi hämtade henne vid bussen i St. Max och det fanns mycket att berätta efter två veckors studentliv i Nice. Allt ska väl ändå inte nå föräldraröron! Annars har jag tvättat, läst bok eller pratat. Inte mycket att skriva om. Vädret är härligt och i kväll väntar en grillkväll med resten av familjen B. Mannen har förberett mat och lagat ratatouille.

Nu ska jag hem och förbereda för gäster. I morgon blir det antikmarknad i Varages.
Jag glömde det viktigaste. Vi ska sova över på vägen hem och jag har precis bokat rum i Walldorf. Vi kommer alltså inte vara i Sverige förrän lördagkväll.

Cassis

Efter gårdagens cykeltur fick vi mycket gjort och elen är fortfarande kvar. Alla problem med EDF är utredda med hjälp av Madame. Avdelningen som skickar räkningar hade bara vår gatuadress och saknade postnummer + ort, inte konstigt att de breven inte anländer till Sverige.
Regn blev det lite till och från igår, men knappt så att blommorna blev nöjda.
Gårdagens arbete var borrning. Det skulle upp krokar, gardinstänger och en tavla. Barnet gav sin pappa en jättefin tavla i födelsedagspresent och den monterade vi i en av de ramar från loppis i Dijon. Det blev jättefint och den blå färgen i tavlan passade perfekt till vår nymålade vägg.

I dag for vi till Cassis ja egentligen var utfärden en tur till Auchan för att göra vininköp inför hemresan . Det ska bunkras rhône viner inför hösten. Cassis var en bonus på inköpsturen. vi flanerade lite på den lilla marknaden i Cassis och sedan fick jag två timmar på stranden medan mannen läste bok i parken.

Medelhavet bjöd på härlig temperatur för en gångs skull och jag badade TRE gånger, härligt.
Efter bad och en portion quiche bar det i väg för vin inköp på Auchan. Hela kassabandet var fullt med flaskor.
Man skulle tro att Tour de France är på alla vägar i Frankrike . Det är fullt med cyklister i alla åldrar, men den här stylade äldre herren var jag tvungen att fotografera. En kropp som en tonåring kan önska men med en ålder i övre pensionen .

Mannen var i 70 års åldern och stylad i gult och blått från topp till tå, t.o.m glasögonen var gula för att passa outfiten.
Jag har en del biverkningar från kjoljakten i Arles och fick köpa nya skor i Cassis. Skavsår mellan tårna! Det har jag inte haft sedan jag var tonåring.

Fy vilken grotesk bild! Nu har jag fixat paella till hela gänget på tisdag. Hoppas det blir så gott som jag förväntar mig.

Vi är ovänner

Dags för cykeltur och jag är definitivt ovän med mitt bockastyre eller är det bromshandtagen. Jag vet inte riktigt vilket som är problemet eller är det att mina händer som är väldigt små? Mannen skulle justera bromshandtagen efter förra cykelturen och det gjorde han. När jag skulle ner för backen i morse kunde jag omöjligt trycka till och bromsa. Genast dök femåringen i mig fram igen. Vem i hela världen kom på att man ska ha bockastyre? J...a skit! och varför ska bromshandtagen vara placerade där de just nu sitter? Mannen blev lite TRÖTT på mig och mitt gnäll. Det var bara att rulla nerför backen utan "skyddsnät". Det är så läskigt när man ska nerför just backen i byn, men det var bara att bita i hop annars får jag väl byta tillbaka till kärringcykel. Just nu är det bara kärring på cykeln. Mannen som är av en tålig sort stannade och justerade mina handtag så att de blev hanterbara igen för små kvinnliga  händer.
Efter 5 mils cykling i perfekt väder var vi nästan kompisar igen. Jag och mina bromshandtag.

Gårdagens grillning blev perfekt.
 Vi grillade fisk och utsikten var fantastisk.

Just nu sitter jag alldeles ensam på Bistron som har siestastängt och surfar. Det är molnigt, men varmt och behagligt. Det är tyst och lugnt i byn bara fåglarna som tjattrar.
Dagens lugn är härligt i motsats till gårdagens jakt på kjolar i ett 33 grader varmt Arles.
Shit nu börjar det ösregna.

Utfärd till Arles

Vi for till Arles i arla morgonstund. I ett svagt ögonblick hade vi frågat döttrarna om de ville ha varsin kjol á la Provence, vilket det gladeligen tackade ja till.Vi trodde att det skulle kunna fixas ganska lätt, men vi hittade inte några i närheten. Jag kunde dra mig till minnes vid ett tidigare besök i Arles att det fanns massor av kjolar av den sorten som vi letar efter. Mycket riktigt det fanns ett antal att välja mellan och nu blev det ett nytt problem. Vilka skulle vi välja?
Det skickades mms och sms fram och tillbaka mellan Arles och skandinavien. Yngsta dottern som befinner sig på ICA Maxi i Sverige svarade snabbt och valde den kjolen som jag redan valt till henne. Äldsta dottern som befinner sig i Trondheim tog lite längre tid på sig. Båda arbetar samtidigt som föräldrarna kallar på uppmärksamhet. Efter rundvandring, god lunch gick vi tillbaka till affären och valde en kjol till äldsta dottern eller rättare sagt mannen valde. När vi äntligen var på väg tillbaka till bilen kom sms. Jag vill gärna ha en blå! Mannen hade ju valt en gul. Vi traskade tillbaka och bytte till en blå gick mot bilen igen. Nytt sms - gärna den turkosblå som var på bilden ni skickade tidigare. Tillbaka igen och bytte ytterligare en gång. Här nedan är en bild på det slutgiltiga resultatet.

Nu är vi tillbaka i lugnet i byn igen och förbereder för middag med A som just landat i Marseille. Hon har fått sitta hela dagen på Amsterdams flygplats eftersom planet var försenat pga av åska i Detroit. Snart dyker hon upp och då kommer mitt fria internet att vara begränsat. Det kanske inte blir blogg lika ofta.

Cykeltur

Då blev det äntligen dags för cykeltur och mannen verkar nöjd. Snygg och matchad klädsel har mannen, men utstyrseln passar bättre ihop med min nya fina racer än hans egen guldfärgade cykel.

Snygging!


Jag har inte cyklat mycket på min nya cykel och var fullkomligt skräckslagen när jag skulle nerför backen. Det finns inte en plan yta från vårt hus ner till skolan och jag känner mig inte helt bekväm med min nya utrustning. Växlarna är helt ologiskt placerade och bromshandtagen når jag knappt om. Mannen försökte instruera mig, men då blev jag som en gnällig femåring. Vem hittade på att man ska växla upp på ett sett på det högra handtaget och på ett annat sett på det vänstra. Herregud är det sudoko man ska lösa. Detta är rena rama hjärngympan. Jag övade på att växla hela vägen till Varages och vågade inte ha fötterna i clipsen. Jag kunde ju knappt bromsa. När jag skulle uppför backen från Varages till La Verdiére gjorde jag fel och hjärnan verkade helt seg. När jag skulle växla ner så växlade jag upp istället och det blev hur jobbigt som helst.
Jag måste lära mig att bli ett med min cykel och lita på den säger mannen, jo tjena hur lång semester har vi kvar?
Efter fika i Ginaservis tycker jag att det gick bättre. Jag har lite koll på växlingen och bromshandtagen, men så trött jag var när jag kom hem. Denna landsvägsracer går inte att växla ner lika mycket som dotterns mountainbike.
Mannen säger att min cykelutveckling gått framåt. Från kärringcykel, mountainbike och nu landsvägsracer!
Annars är jag rätt nöjd med min touringbike hemma i Skåne.

När vi kom tillbaka efter cyklingen upptäckte jag att Madame ringt två gånger, vad händer?  Det fick jag snart veta när jag gick dit för att ta reda på vad som står på .-  De kommer och stänger av er el om ni inte betalar! Va! vi har aautomatisk dragning från banken. EDF påstår att vi fått en räkning i april som inte är betald. Jag kan garantera att hade jag fått en räkning på den summan hade jag vetat det. Ingen räkning har anlänt till oss i Sverige och nu får vi väl se hur detta ska lösas annars blir det stearinljus på torsdag.

Innan cyklingen hann jag med en hel del. Gick upp tidigt, åt frukost, sydde nya förhängen till sovrummet och när jag ändå höll på blev det en nysydd duk också.

När jag sytt färdigt förhängena tyckte jag de så lite tråkiga ut. Det är grått linnetyg så jag tvättade dem för att få lite snyggare skrynklig struktur. Vi får väl se hur det blir när de torkat.
Dags för lite lunch och kanske lugn och ro, men EDF stökar till det i mitt huvud.

Hagel, åska, elavbrott

Vaknade i natt av att det var något jag inte kände igen.........jag frös. Det har jag inte gjort på 2 veckor och täcket är borttaget sedan länge så det fanns bara påslakanet att svepa om kroppen. Jag gick upp och klädde på mig träningskläder för en morgonrunda, men när jag öppnade luckorna och tittade ut var det bara att stänga igen och ta på sig morgonrocken och fixa frukost istället. Regnet skvalade ner utanför fönstret. Bra för då slipper jag vattna i dag. Vi har inte varit bortskämda med regn de senaste veckorna, men i går kväll skulle vi bjuda gäster på aperetif i trädgården innan vi gick till Bistron för att äta. Vi hann precis nerför trapporna innan himlen öppnade sig. Det blev till att sitta inne i caven med tända ljus. Utanför åskade och haglade det. Elen försvann och vi fick lugnt sitta kvar i en halvtimma. Riktigt mysigt.
Vi hade tänkt oss en lugn kväll med tända ljus på terassen utanför Bistron, men det blev till att sitta inne bland alla fotbollsintresserade TV-tittare. Dessutom tog ankan slut så det blev spaghetti till mig. Ännu en ny upplevelse, middag med full TV volym och full takbelysning.
I dag blev det IKEA. Vi for till Toulon och tittade på soffa och när vi väl bestämt oss och skulle beställa så var Ektorp med tyget Byvik slut. Ja, vad gör man.........vi tog bilen och åkte vidare till IKEA i Marseille. Det blev en lång runda för att få den soffa som vi äntligen bestämt oss för.

Dagen efter byfest = pysseldag

När jag vaknade och skulle nerför trappan kändes min kropp som efter ett pass pilates på Sans&Balans, herregud. Vad lite kroppsarbete och dans kan ställa till det, men det är klart att åtta timmars målning och efter det dans på något trögt betong underlag sätter sina spår. Försök själv att dansa "kasedans" med Birkenstock på knottrig betong. Man får vara glad att alla kroppsdelar sitter kvar och inte är vridna ur led.
 Vi funderade på att ta en cykeltur i dag, men det är redan nerlagt. I går var mannen näst intill sur för att vi inte hunnit cykla, men i dag verkar han helt nöjd med lite småpyssel i hemmets lugna vrå. Jag har inte hört ett ljud om någon cykeltur, undrar vad det beror på? Fri mängd vin på festen?
Jag är nöjd med en pysseldag. Nu kanske mina krokar kan komma upp i caven så att våra kommande gäster har någonstans att hänga sina kläder. Jag ska sy en ny duk, tvätta lite, putsa fönster och måla det sista på väggen i det blå rummet. Här är det t.o.m roligt att tvätta och putsa fönster, konstigt.

Gårdagens byfest blev som vanligt en upplevels att minnas. Maten var suverän när vi äntligen fick den. Hemlagad canneloni, melon/skinka med portvin, sallad och ost. Till efterrätt fick vi  flottant (tror jag att det heter) smakade som en blandning mellan gräddbulle och marshmellows, men var inte alls sött. Allt detta sköljdes ner med valfri mängd vin. Bandet som spelade var däremot sådär. Fanns mer att önska!

 Jag vet inte vad det var för någon konstig sorts blandning, dragspel, pasodoble, schottis och lite disco, inte konstigt kroppen är ur led.

Lagens långa arm höll naturligvis ett vakande öga över festen. Det gäller att uppföra sig annars kommer police rurale och tar en i örat. När festen är slut så är den och då är det bara att lomma hem och lägga sig. Inga spontana efterfester här inte!

En trevlig kväll med dans under stjärnorna. Detta är en byfest med betoning på ordet FEST. Någon gång i livet borde ni alla få uppleva detta. I dag är det barnens festdag i byn. Alla barnen är på Bistron och har lekar. Det är världens liv utanför fönstret. I eftermiddag är det bouletävlingar för de som vill. All denna aktivitet i en liten by med 150 fasta invånare, jag är djupt imponerad. Tack till commité de fête.


Jag redigerar och lägger till lite bilder i gårdagens blogg.