Vinkylen = besvikelse

Tyvärr så visade sig att den inköpta väldigt billiga vinkylen inte levde upp till våra förväntningar och krav. Hela söndagen försökte vi invänta +8 grader, men så fort vi stoppade in en flaska på kylning steg temperaturen till 10-12 grader. Vi bestämde oss ganska omgående för att lämna tillbaka åbäket. Nu börjar vi om igen och provar en vinkyl som är dubbelt så dyr, men med en kompressor. Dags att kolla vinkylen.se.

vinkylen är laddad

Vinkylen är inköpt och laddad på prov hemma i köket i Viken. Nu ska den transporteras och placeras på avsedd plats i vårt franska kök. Spännande att se om den verkligen får plats. Vi får nog skicka en förtrupp som kollar måtten en gång till innan vi packar in den i bilen för att resa genom Europa.

7 flaskor ska få plats

Fortfarande återstår jakten på IKEA:s smides handtag från 90-talet. De jag köpte från blocket visade sig inte vara de rätta när de väl anlände på posten.
Den gamla köksluckan är nu blästrad och slipad för att lämnas till målaren på Månssons måleri. - Snälla gör så att luckan går att sprutmåla.

blästrad, slipad och redo för ny färg

Köksluckor levererade

I dag var köksluckorna färdiga för avhämtning hos målaren. Det blev lyckat. Nu återstår bara alla de som är kvar i huset i Frankrike. De är ett osäkert kort om sprutmålning funkar på gammal lasyr. Mannen ska ta den lucka som vi har här i Sverige med sig till jobbet för att glasblästra och därefter ställer vi frågan igen till målaren.

Grön och fin. Passar fint till tyget till förhängen.

Äntligen så kom beskedet

Brevet från Skatteverket dök äntligen upp i vår brevlåda och befriade oss från en del våndor. Hantverkaren har fått sina pengar. ROT är utbetalt.

Härligt besked

Tänk på detta när ni ansöker om ROT avdrag för att slippa trubbel och avslag: Kontrollera att dina byggprojekt är avdragsgilla enligt Skatteverkets regler, du måste ha en viss inkomst och ditt utlandsboende ska finnas registrerat hos Skatteverket i Sverige. Lycka till!

1995

Det är nu nästan på dagen exakt 20 år sedan vi åkte till St. Martin och tittade på det hus vi betalt handpenning på utan att vi sett hur det såg ut. När vi ser bilder på huset från februari 1995 blir vi än i dag konfunderade. Hur  tänkte vi när vi tog beslutet för att fullfölja affären. Tur är väl det att vi chansade hej vilt på att detta projekt skulle lösa sig.

Huset 1995 till vänster och 2011 till höger.

 Vi anlände St. Martin sent på kvällen den 24 februari 1995. Huset vi hyrt denna veckan var iskallt och vi sov med kläderna på. Dagen därpå var det dags att träffa säljaren och vår svenska hjälp som vid detta tillfälle var Ingrid Ekström. Efter att vi besökt huset var vi båda i något slags tillstånd som inte riktigt går att beskriva. Det närmsta kallas nog ångest. Herregud, vi har betalt handpenning och om vi backar ur förlorar vi dessa pengar. Vi hade sålt obligationer och tagit alla sparpengar till handpenningen och nu kanske vi skulle förlora allt i ett nafs. För 20 år sedan var vi i yngre medelåldern, hade små barn och en stundtals skral ekonomi. Skulle vi våga hoppa på detta? Ett hus i en liten by i Frankrike? Hur skulle vi reda ut detta både praktiskt och ekonomiskt? Vi diskuterade, skrev listor för/emot och hade ångest i flera dagar innan vi till slut bestämde oss. Vi kör! Det får bära eller brista.

Baksidan av huset 1995.

I dag 20 år senare är jag så glad att vi vågade ta beslutet att fullfölja köpet. Vägen har stundtals varig snårig, besvärlig och frustrerande, men absolut värt alla jobbiga hinder att ta sig över. Fortfarande kvarstår projekt, men huset och byn är fantastiskt.
Barnen är i princip uppväxta här. Detta hus är det vi har haft längst under deras uppväxt. Barnen var små 1995, 9 och 6 år och i dag kan de prata franska betydligt bättre än sina föräldrar.

Vårt hus är enligt oss själva ett av byns finaste. En bonbon som byggmästaren sade när fasaden var nygjord.

Fortfarande är köksluckorna ett problem. De gamla laserade luckorna är inte lämpliga att sprutmåla. Nu får de bli nya till HELA köket, men enligt mannen är det ingen brådska. Nähä..........men det tycker jag. Köksluckeproblemet är egentligen ingen stor grej om man tänker tillbaka 20 år utan en piece of cake som vi löser med tiden.
Ett råd till alla er som funderar: Vänta inte med era drömmar. Tiden kanske aldrig kommer. Lev här och nu!

Jakten på den rätta kulören

Mycket att vår lediga tid går åt till att leta, fixa och köpa saker som hör till det nya köket i Frankrike. Vi har letat hållare till gardinstång på loppis, vedställ är på gång och just nu letar vi rätt färgnyans till köksluckorna.

IKEA;s originallucka

Jag har tidigare provmålat med en fantastiskt vacker röd nyans som påminner om en god côte du rhone och det blev väldigt lyckat på den nya köksdelen, men skar sig rysligt med ekskivan på den gamla delen av köket. Det såg förskräckligt ut. Det blev rödbrunt mot vinfärg. Jag ville byta bänkskivan, men då sade maken stopp. Nu är vi tillbaka på grön nyans ungefär samma som tidigare. Vår gamla köksinredning är laserad och passar väldigt bra i ett franskt lantkök. Tvärr har den utgått ur IKEA:s sortiment för så där 15 år sedan. Vi har inköpt vita luckor till de skåp som saknar dörrar i den nya delen och trodde att det skulle bli en enkel match för en händig målare. Jag kontaktade en målare som jag känner och fick ganska omgående veta att laserade luckor var både omodernt och dessutom svårt att kopiera förlagan. Nu blir det sprutmålning med närmast möjliga gröna nyans och förmodligen så innebär det att vi måste plocka med resten av de gamla luckorna hem till Sverige vid nästa besök.
Svårast är att välja nyans.
50 nyanser av grönt!
Mannen och hans arbetskamrater har svetsat vedställning modell á la inredningsmagasin. Den blir säkert tjusig när den får hjul och blir målad. Jag var nog inte helt snäll när jag drog liknelsen till matvagnen på sjukhuset. Bild kommer senare! efter hjul och målning och med ved i.
Det har ägnats en del tid åt att kontakta Skatteverket eftersom jag tycker att utbetalningen av ROTbidraget dröjer till vår franske hantverkare. Det visar sig att det skuldfrihetsintyg som bifogats inte var rätt sort utan ett nytt måste fixas. Allt tar sin tid, men förhoppningsvis är det rätta på väg mot Västervik och Skatteverket där. Krångligt är det, men det brukar fixa sig till slut. Det är tredje gången vi använder ROT avdrag i Frankrike och alla gångerna har det varit krångel. Fiscal är rätt namn på intyget.