måndag 25 september 2017

På väg tillbaka igen

Min minisemester är över och jag har lämnat Provence och byn för den här gången. Provence har bjudit på fantstiskt härligt väder. Sol och värme varje dag när morgonens dimma lättat. Gårdagens solbadande gav t.o.m märke efter bikinin. Nu får mannen och grannens katt fortsätta roa sig tillsammans några dagar innan det är dags även för honom att åka tillbaka till Sverige och hösten.



Jag tycker att vi hunnit med massor av trevligt på så få dagar och det gick mycket bättre att lämna bylivet än vad jag trodde. Det är förstås väldigt praktiskt när mannen är på plats både före och efter en kort visit för allt är redo när man kommer och man slipper plocka undan när man reser hem. Allt fixar mannen och start och slutsträckan när jag kommer på besök är kort och snabb.

Slottet i morgon dimma


Det är ju förstås onödigt långt till flygplatsen i Nice och mannen får ju köra fram och tillbaka, men det får bli hans utflykt. Han kanske hinner ned ett besök på Cap 3000 och lite shopping eller en fika med utsikt över stranden och Medelhavet.

Vi har varken sett röken av ved ( haha) eller av någon arkitekt. Lite märkligt att arkitekten inte hört av sig eller ringt tillbaka, men man är ju ganksa luttrad. Plötsligt händer det!

Veden är ju lite besynnerligt att den inte levererats och nu är det inte så många dagar kvar som mannen kan ta hand om den. Det hade varit bra om den kom i morgon och fanns färdig att använda till nästa resa i slutet av oktober.
Jag längtade efter att sitta framför brasan och mysa, men det har varit för varmt och att elda var inte att tänka på. Vi har haft det bra ändå med god mat, gott vin och stearinljus.

I går blev det pizza från byns pizzabil och vi åt tillsammans med Östersundsparet i deras nyinköpta hus. Det hade jag väl aldrig trott när jag i våras satt på bänken och bloggade och blev tillfrågad att följa med och titta på huset. Nu satt vi i deras kök och åt i huset som vi tillsammans tittat på. Ibland händer oväntade saker och man hamnar i nya och spännande sammanhang.

À bientôt



söndag 24 september 2017

Jag vill bara meddela...

Förmiddag vid floden. För övrigt var det inte så mycket folk som kunde kolla på mig och min bikini och mannen - ja, helt ärligt vet jag inte om han märkte något. 


Jag vill bara meddela att min senast inköpta bikini nu har visats upp på stranden vid Verdonfloden och den var till full belåtenhet ( i alla fall för mig själv). Funkade bra och täckte de delar som den var avsedd att täcka. Perfekt inköp på Frölunda center. Ni som inte tror att bikini finns för er kropp åk till affären Viktoria i Frölunda center och frossa i alla deras bikinidelar. Jag provade minst halva sortimentet och mannekängade runt i affären till yngsta dotterns minst sagt skeptiska min.

Underverket
Vi trotsade morgonens ännu tätare dimma och gav oss i väg med picnic, solmadrasser och var sin bok till St. Laurent du Verdon för att njuta i solen min sista Provencedag denna tur. Det var fortfarande lite kyligt när vi kom och jag låg med kofta och kjol på solmadrassen och njöt av Emma Hambergs senaste bok, men ju längre tiden gick ju mer kläder skalades av och plötsligt låg jag där och svettades i bikinin. + 27 grader! Man kan inte klaga.

Inte helt fel sista söndagen i september
En bok att rekommendera
Att läsa Emma Hambergs böcker om Smörkulla är som att placera sig i en värld av udda, knasiga, roliga och kärleksfulla människor. Det är relationsproblem i kubik och udda personer i varenda hörna, men samtidigt speglas livets bekymmer i denna lilla by. Här är pengar ingen stor del av livet för det saknas för de flesta men här finns allt annat. Vänskap, hjälpsamhet och jävlar anamma. Fortsätt skriva om Smörkulla, Emma! Jag vill veta hur det går för Tessan som nygift och Roland som blivit pappa på gamla dar och Flatan. Blir han en bra dagiskock?
It takes a village to rise a child!! Precis så är det.

Vi samlade D-vitaminer i nästan 4 timmar och hann med både fika, lunch och mellanmål. Goda, frasiga croissanter, rökt lax och vit nektarin. Smakade härligt!
Hur kan en vit nektarin smaka så gott? Söt och syrlig på samma gång.

Fruktstund
Nyhet i byn är att pizzabilen stannar till här på söndagar så i kväll slipper mannen kocka. Det blir pizza!

lördag 23 september 2017

En helt vanlig lördags morgon

En helt vanlig lördag morgon i St. Martin ligger dimman tät över byn, jakthundrarna ylar av förväntan och jägarna laddar sina bössor. -Ja så ser det ur när man ska i väg på morgonpromenad och den första man möter är grannen i full mundering, kamouflage klädd från topp till tå och med geväret över axeln.
Hoppas min lilla kräkgula reflexväst hjälper mot jägare och ystra vildsvin..

Vad gömmer sig bakom kröken?
Tät dimma över byn
När jag återvänder oskadd från promenad bland jägare och vildsvin har mannen lämnat frukostbordet utan uppsikt och sådant straffar sig. Vem tog en tugga på osten?

Inte en jättemus utan en liten kattdam som tog för sig av osten.
Så småningom skingrade sig dimman och solen har värmt oss hela dagen. Vi for till Aix för att inte göra något speciellt. Strosa runt och kolla lite. Aix är en mysig stad och man behöver inte göra något speciellt för att trivas. Äta lite pizza, fika och kolla runt.

Vackert kastnjeträd mitt i centrum
Frestande, men det räcker att kolla från utsidan.
Lite inköp blev det. Några småsaker till barnbarnet, men annars mest fönstershopping i ett varmt och skönt Aix som bjöd på 25 gradig värme.

fredag 22 september 2017

Spöklikt i skogen över heden

I går kväll när vi kom över heden kunde man inte se eländet, men i dag när vi passerade för att ta oss till Cassis såg man hur illa skogen är bränd. Stora delar från Esparron och ner mot Seillon. Elden har stannat 10 m från husen. Otäckt.

Synd det inte finns lukt på bloggen. Röklukten gör det ännu läskigare än det ser ut.
Det kommer att ta år innan det blir grönt här igen. Alla djuren, hur går det för dem?
Det har varit en härlig dag med en temperatur i solen på ca 25 grader. Varmt och skönt. Jeanskjol, T-shirt och barbent. Skönt att kunna ha förmånen att gå bakåt lite i tiden och få en släng av sommar ännu en tid. Morgonen startade med sedvanlig promenad i en stilla och tyst by. Vilken kontrast mot arbetslivet och vardagen hemma.



Stilla morgon

Lite höstlikt i olivlunden
Jag upptäckte under min promenad att det saknades flertal brunnslock. Någon har återigen roat sig med att stjläla ett flertal. Nu är det livsfarliga hål i gatan.

Märkligt intresse en del har och jäkligt jobbig sysselsättning.
 Cassis är extra härligt när turistantalet är minimalt och solen strålar från en nästan molnfri himmel. Min nya bikini (nr 3) var med till stranden, men jag insåg när jag doppat fötterna i Medelhavet att - nä, jag tror det räcker med tå, fot och en liten bit vrist. Jag lade tillbaka bikinin i bilen innan vi promenerade mot centrum.

Fotbad räcker
Vacker utsikt
I Cassis var det gourmet marknad med produkter från Provence. Svårt att låta bli att handla. Det blev persikomarmelad, saffran, tapenade och lite oliver.

Lätt att förköpa sig på godsaker
Vi avnjöt en fika med gott kaffe (tillräckligt med bönor) och en pain au chocolat med utsikt över gågatan. Vi strosade planlöst runt och pausade en stund med att sitta och titta ut över ett spegelblankt Medelhav. Shoppade några småsaker och sedan for vi på småvägar hem och lämnade motorvägen till andra.

Fika i solen
På vägen hem handlade vi och när vi väl kom hem åt vi lunch. Gravad lax och tapenade på stekta brödskivor. Låter konstigt men smakade underbart. Mycket blir annorlunda här och i dag blev det lunch halv 5. Vi gör som vi vill, äter när vi vill, läser när vi vill och sover när vi vill. Behagligt!

torsdag 21 september 2017

Ännu en höna i hönsgården

Frun har precis lyckats ta sig över molnen och är på väg mot Nice. Amerikanskan meddelar via whatsapp med ett cyberskratt och säger att jag nog kommer och stör i den franska byidyllen. - Ja, mannen verkar ha blivit byns nya handy man och hjälper alla med allt från att konversera över ett glas vin till att bära tunga paket från IKEA. Förhoppningsvis är mannen till hjälp och glädje för de som behöver och det går ingen nöd på mig som fru.
Jag är på väg efter en strulig start på min resa och denna gång var det inte Skånetrafiken utan Norwegian. Tåget lämnade Ängelholm som planerat och jag var i god tid på Kastrup, men vilken trist ställe Kastrup har blivit. Mörkt och sunkigt. Visserligen renoveras det överallt men städa kunde de väl göra. Äckliga kissiga urinluktande toaletter och matrester och smulor på golv och bord. Nä, skärpning!

Mindre trevligt

Utsikt under fika


Redan när jag anlände till Kastrup såg jag att tiden för avgång var ändrad och planet försenat. Det tog väldigt lång tid innan vi fick en gate och när vi väl kom dit, allra längst bort på D var vi alla utelåsta från gaten. Stor förvirring.

Hur kommer man in?


Väldigt märkligt eftersom det var skyltat med vår flight till Nice. Alla sprang omkring och försökte ta sig in, men det var väl tur att ingen lyckades eftersom det var ett annat plan som hade tagit oss till en helt annan destination över Atlanten. Det hade varit en resa det !

Inte en chans att de lyckas fylla vårt plan till utsatt avgångstid eftersom de inte ens lyckats tömma det som vi ska boarda. Men stämningen är på topp i kön, vilken mest består av kvinnor, damer, tjejer som är på nöjesresa till Nice över helgen. Lulliga danskor som är på hygge. Det övas danssteg, vickas på höfter och sjungs.

Många tjejgrupper på partyhumör


När vi väl är på plats i planet och turligt nog får man bästa plats vid nödutgång, 14 C. Den platsen gillar jag och dessutom tomt säte mellan fönsterplats och mig. Toppen! Där bättrade ni Norwegian på betyget, men nu är det dags för nästa strul. - En dansk röst meddelar - Vi har ett tekniskt problem och en mekaniker är på väg för att undersöka saken. Inte nu! Nu vill jag bara i väg, men icke. Av det jag kan höra och förstå av danskan så är problemet på rätt sida om vad som är tillåtet, men vi ska nu testa planet och se om vi kan komma i väg. Tydligen gick testet vägen för en timme försenade är vi i luften och på väg mot sydligare breddgrader.

Lämnar Köpenhamn


Bästa platsen, 14 C


Mina medhavda mackor är uppätna och efter lång tid av väntan är det nog dags för lite påfyllning. Jag förväntar mig något gott när jag är på plats i St. Martin, men vägen dit känns lång. Flygmackan var kräkäcklig och kaffet snålt på böner. Nu luktar mina händer någon läskig krydda som fanns i mackan. - Ja, jag vet att gnällstadiet är på väg. Dags att besöka snyggningsrummet ombord och fräscha till sig. Skölja bort lukten och smaken från både mun och händer.
Nu längtar jag efter både man, brasa och ett glas gott vin.
Och lilla Mystique!

Goda egenhändigt bredda mackor. Även detta kaffe saknade bönor. 


onsdag 20 september 2017

kvinnligt uppdrag åt mannen

I dag, onsdag är det marknad i St. Maximin och mannen for dit för att upptäcka att marknadsplatsen bytt plats. Istället för att hålla till som vanligt i centrum är marknaden tillfälligt placerad från Hyper U och ner mot centrum. Praktiskt när man ska parkera.

Ny placering och väldigt behagligt tomt.
Mannen fick uppdrag i dag. - Du måste köpa en blomma till köksfönstret och den ska gärna passa färgmässigt! Det kan inte se så trist och tomt ut. Detta är inget favorit uppdrag för mannen. Han fixar mycket, men blommor är inte hans starka sida. Det fanns en blomma på hela marknaden och den tog han. 3 euros och så var det fixat. En spännande utmaning för mannen och även för mig. Nu hade han sådan himla tur att den enda blomma som fanns var perfekt i färg till huset.

Jag är mer än nöjd
Nu har jag handlat nr 39 av Svensk Damtidning till Madame och är redo för avfärd efter jobbet för att få se denna blomma in real life. +20 grader, sol och vindstilla - ja vad mer kan man behöva? Kanske något gott att tugga på, ett glas vin och trevligt sällskap. Förutom mannen finns ju även Mystique att mysa med. Jag är redo. Hoppas nu bara Skånetrafiken gör sitt jobb och transporterar mig över bron för vidare avfärd mot Nice.

tisdag 19 september 2017

Match.com

Nu tror ni kanske att jag eller mannen söker en ny partner, men helt fel. Det är min ljusstake som ska få en partner och bli ett par. En av mina läsare vill förära oss en ljusstake av samma sort och modell som den vi har i vårt hus i Frankrike. Man blir ju varm i hjärtat när man får vara med om en sådan genorositet. Vår ljusstake som för övrigt är en gåva från min mamma, ska få en man eller fru eller kanske en kompis. Ja, vem vet.



Partner finnes
Mannen verkar inte lida av ensamhet i byn och när han väl kom "tillrätta" i går efter kvalitetstid hos Madame så blev det lite tid över till frun och avrapportering via telefon. Arkitekten har fortfarande någon slags paus och någon balkong är inte i sikte, men samtal har förts med borgmästaren som inte ser några problem med en balkong. Tyvärr är det inte han som bestämmer utan någon superduper arkitekt någonstans på något institut långt bort i någon okänd stad. Det är bara att vänta och se. - Plötsligt händer det!
Husköpet för Östersundsparet gick bra. Efter besök hos notarien i går är de nu husägare i St. Martin. Grattis!
Grannen bor kvar även om han inte är synlig, vilket däremot deras katt är. Den har nu flyttat in och upptar mannens knä så fort han sätter sig för att läsa eller njuta en kopp kaffe. - Snart slänger jag ut Skrället, citat mannen. Skrället är synonym för Mystique och när hon blir för påträngande så får hon tydligen nytt namn. -Ojojoj, det kommer ändå inte att hända. Mannen har ett stort hjärta för djur och låter nog den lilla damen få vara inne tills dess att det är dags för sängen. Den stackars lilla katten var ju sååå kall i morse när den ville in.

Tillfälligt bra kattliv
Sen var det ju veden som skulle komma i dag, men ingen ved har dykt upp. - Tja ingen vits att hetsa upp sig. Kommer den inte i morgon så kanske den kommer i övermorgon eller nästa vecka. Bara det finns några vedklabbar när jag dyker upp till helgen. Att elda i brasan är ett måste och gärna samtidigt som man avnjuter ett gott glas vin.

måndag 18 september 2017

Frysen fylld, gräsmattan klippt och huset städat...

Ja, då har han gett sig av till sydligare breddgrader, mannen i mitt liv. Nu är jag arbetande gräsänka med fylld frys, klippt gräsmatta och näst intill städat hus.
 -Nu lilla frugan klarar du dig minst 6 veckor om det skulle behövas. - Ha, jag ska nog reda mig. Fick ju klippa kanterna till gräsmattan själv och i dag både tvättar jag och har tömt diskmaskinen. Skulle maten tryta så gör jag som min syster, går hem till mamma och äter.
Avfärden skedde tidigt i ottan. Strax innan 05 fick mannen skjuts till Knutpunkten för vidare färd med Bus4you till Kastrup. Frugan ställde upp som chaufför och intog frukost efter avsked med pusskalas. Att ta bussen till Kastrup är ett bra alternativ till tåget, vilket ibland kan ge en magont och nervösa besvär innan avfärd.
Mannen lämnade ett härligt Skåne för ett förhoppningssvis ännu varmare och skönare Provence.

Vackert i sensommar solen
Väl framme i byn och huset tog det inte många minuter förrän han fick sällskap av lilla Mystique.

Var har ni varit? Jag har väntat sååå
Nu väntar man med spänning på om det finns några nyheter från byn. Har Madame hört något från arkitekten eller har hon på franskt vis tagit en långpaus? Har Östersundsparet blivit husägare, eller är det strul och oklarheter som förföljer dem? Bor machetegrannen kvar eller har de flyttat till sitt  färdigrenoverade hus? Måtte katten hitta tillbaka.
Nu väntar man med spänning på skvaller och nyheter, men just nu verkar mannen vara out of reach. Men han är säkert i goda händer hos någon god människa som förser honom med vindruvs destillat.

söndag 3 september 2017

Snart dags igen

Vi njuter av en härlig sensommar i Skåne med björnbärsplock, grillning och barnbarnsmys. Där i mellan måste frun sköta sitt jobb och mannen styra sin cykel. En mörk och blåsig höst känns främmande men vem vågar chansa. Flygbiljetter är bokade dock med olika datum. Mannen kan bestämma fritt och jag får hälsa på under helgen.

Björnbärs plock
Barnbarnsmys
En och annan strandpromenad
St. Martin! Vi ses inom kort.

Byte av omgivning. Strand mot olivlund.