Dagens utfärd gick till Montagne Saint -Victoire

Det var överenskommet redan innan nyår att det skulle bli någon typ av vandring på nyårsdagen. Av tradition brukar vi försöka röra på kroppshyddan efter nyårsfirande med för mycket god mat och dryck. Gårdagskvällen bjöd på allt och mer därtill.

10 km

Vi kom överens om att testa ett nytt vandringsställe och det blev Saint -Victoire. Här har vi vandrat en gång tidigare med barnen men det var ett höstlov för många års sedan. Nu vandrar barnen sina egna spår och vi våra. I bland möts de men inte i dag. Vi lämnade ett blåsigt och ganska kallt St. Martin och vi var alla påpälsade för kallt väder. Det blev en överraskning när vi kom fram och solen sken från sin bästa sida och varken mössa eller vantar behövdes.

Härlig utsikt över bergen i bästa solsken

Halvvägs packade vi upp vår picnic och mannen hittade det bästa stället för picnic i solenskenet. En gammal lämning från en kvarn av något slag som bildade naturlig sittplats med bord.

Resterna från gårdagens middag minus vin

Leden är utmärkt enligt konstens alla regler (fransk logik). Det är gult, grönt och rött om vartannat och hade vi inte haft vandringsboken med karta hade vi varit vilse i ett tidigt skede. Märkningen är lätt förvirrande och man vet inte helt säkert om man är på rätt spår.

Rätt väg?

Det blev ett antal timmar i spåret och när vi vände hemåt vid halv fyra tiden då anländer fransmännen. Man undrar varför de kommer nu, men det är likadant på sommaren. När vi packar ihop för hemfärd efter dagens bad då kommer familjen fransman. Det är skönt att dagarna är längre. Här är det mörkt först nu när klockan är sex. Man kan göra mer och ändå finns det tid för att vara ute när man vet att mörkret redan sänkt sig över Skåne.
Efter dagens utfärd blir det inte mycket aktivitet. Vi  har värmt lite vin chaud och tänt lite stearinljus. Ute har det börjat regna. Jag har kommit på att jag kan gå ut, koppla upp mig på bloggen och sedan gå in och därefter gå ut och publicera.
I morgon vet jag inte vad som planeras. Ett tag funderade vi på vinaffären med 800 olika viner. Vi får se.
Nu vilar mannen och katten i soffan. Så söta!

Gott Nytt År

Vi önskar alla ett Gott Nytt År från Provence med denna bild tagen i går i Lourmarin.

Nyår firas utomhus

En härlig bild tagen på torget i Lourmarin där man kan fira nyår med att dricka champagne utomhus under kristallkrona.
I går passade amerikanskan och jag på att åka på utfärd. Ja, det var meningen att mannen också skulle följt med men han kände sig krasslig. Vi for i väg och besökte den ena byn efter den andra. Det blev Apt, Bonnieux, Lourmarin och där i mellan blev det även ett besök på en vingård.

Mot okända mål

Apt var en överraskning. Trevlig liten stad och just i går var det även marknad. Ett problem var parkering och vi lyckades hitta en plats lagom till marknaden packade ihop.

Bilar i överflöd

Apt bjöd på vackert väder och vi kunde avnjuta lunch utomhus i solen. Inget man är bortskämd med hittills. Vädret har varit nyckigt med blåst, regn och kyla. Det var härligt att få vända näsan mot solen. I dag, sista dagen på året har vi sol och ingen vind. Bra slut på ett bra år.

Lunch utomhus i vintersolen

Efter Apt styrde vi bilen mot Bonniuex. Vi tog kringelikrok vägen över stock och sten och helt plötsligt dök det upp en fin skylt som förkunnade att ett vinslott skulle finnas bakom kröken. Vi svängde av rakt ut i buschen och skumpade fram på värsta grusväg och plötsligt dök infarten till vingården upp med en magnifik infart.

Mot vininköp

Väl innanför grindarna fanns den mest fantastiska byggnad och trädgård. En skällande hund mötte oss och följde bilen ända fram genom trädgården till caven. Ingen av oss vågade sticka ut näsan. En äldre dam uppenbarade sig och räddade oss från hunden och bjöd in oss för vininköp. Hunden visade sig varade den snällaste och raraste och ville mest av allt leka.

Helt ofarlig

Det blev vars 2 flaskor rödvin. Priset var väl i högsta laget och när vi på kvällen smakade av underverket till rödvin så vet jag inte om flaskan var värd 16 euros. Jag har druckit mycket godare vin för 5-6 euro. Visserligen drack vi det till pizza, men lite mer hade jag nog förväntat mig. Jaja, etiketten var vacker och upplevelsen av den vackra vingården var värt priset. Man får se det som en inträdesbiljett.

M. Pinatel och Chateau de Mille

En vy från slottsträdgården

Efter vininköp rattade amerikanskan bilen vidare mot Bonnieux, men det blev bara en kort visit för att sedan åka vidare till Lourmarin. Här blev det en del inköp och självklart fika med kaffe och croissant. Vi hittade roliga affärer och framför allt en loppis/antik affär med roliga saker. Det blev sent innan vi lämnade och solen gav oss den vackraste nedgång över slottet i Lourmarin

Magiskt

Väl hemma igen blev det pizza och test av det nyinköpta vinet. Mannen eldade så att vi fick shunta med dörren för att kunna andas. +25 är lite i varmaste laget även för en fryskylling som jag.
Nyårskvällen ska firas med god mat och 2018 skålas i champagne. Kanske hörs vi i morgon, men det beror på vädret. Oväder med namnet Carmen hotas. Ny storm! vi som planerar vandring i morgon med picnic. Vi får väl se.

Vinden har lagt sig

I dag har vinden mojnat och katten har äntligen dykt upp. Hon har tydligen varit på julledighet med familjen och var hemma hos oss framför brasan så fort de bromsat in utanför huset och öppnat bildörren. Det går ingen nöd på katten när vi inte är här. Hon är rund och go'.

Nöjd katt

Även om temperaturen fortfarande är samma som i går, +4 grader så känns det betydligt behagligare att vara utomhus. En kort promenad runda har jag avverkat nu precis innan solnedgång. Det är ljusaremycket längre än hemma och större möjligheter för att vara ute och skaffa D vitaminer.
Efter pyssel, städ och plock i morse for vi i väg till Maison du Monde för att  leta efter en liten lampa att ha i köket, men kom hem med champagne, tändblock och champinjoner. Jaja, lika bra det. Alla lampor var ruskigt fula.

Kläder för kyliga franska hus

  Ja, det finns skiftande utbud i mataffären. Funderade en kort sekund på en fleeceponcho med rosa prickar, men insåg att det nog var lite överkurs. Kanske något för en frusen fransyska? Inget för en skandinav uppväxt med kalasbyxor  ull och Lovikavantar.

Alperna bjuder på fantastiskt med snö för de som har möjlighet till skidåkning. Det har vräkt ner de senaste dagarna och förhållandena är verkligen god.

Utsikt över alperna från vår gata

Nu faller ett tunt stilla regn över mina fötter och min dator. Nu tar jag min tillflykt till  ett torrare ställe, inomhus. Dags att läsa slutet på min bok, Systrarna Tides sista sommar av Hanna Richell. Rekommenderas varmt.

Det är nu man älskar sin Klippan yllefilt

Vi anlände på sen-eftermiddagen till ett kyligt hus i ett blåsigt Provence. När vi landade i Nice var temperaturen  elva plus grader och vädret var ganska behagligt i solen, men ju närmre byn vi kom ju sämre blev vädret. Det regnade, blåste och temperaturen blev lägre och lägre.

Kylslaget Provence

Det tog oss en timme att förvandal temperaturen i huset, + 10 till behagliga 17 grader. Man uppskattar sina yllesockor, luddiga fårskinns inneskor och sin flanellpyjamas.

Brasan i köket

Det var snabbt in med ved i kaminen fyr i brasan så att värmen kam  sprida sig i köket. Mitt uppdrag var att värma upp övervåningen och försöka få värmen att sprida sig in i sovrummet. Lyckades så där, men det är då man älskar sin Klippanfilt. Flanellbyjamas, duntäcke och yllefilt sen klarar man sig hela natten. God sömn blev det också till långt fram på morgonen. Sen är det bara att börja om och elda igen. Det blev absolut ingen morgonpromenad. Fy fanken vad kallt det är. 4 plusgrader och minst kuling. Det viner och knakar i hela huset. Härligt att sitta inne och äta frukost framför brasan.
Nu sitter jag ute och bloggar. Det går ganska bra om man bortser från att fingrarna håller på att stelna. Snabbbloggning!
I kväll blir der middag med gäster och de är egna medhavda inneskor som krävs. Golvet kommer nog inte bli varmt denna veckan. Vi utesluter sval champagne som fördrink och bjuder på vin chaud istället. Jag har redan förberett.

vin chaud

 Byn är julsmyckad upp över tänderna med tallar, rosetter och paket.

JUldekoration

Vinden har gjort att julen redan rasat ut

Tack för i dag. Nu är batteriet slut och mina fingrar också.

Jultomten kom tidigt till Skåne

Julen firades tidigt i år. Vi startade julklappsutdelningen redan en vecka för tidigt.

Sötaste tomten

Det gäller att passa p¨å när alla är samlade på en och samma plats. Så när barnbarnet med familj återvände från Bali och mellanlandade i Viken för att lindra "jetlaggen" passade vi på att fira jul. Inte för att barnbarnet kommer att komma i håg sin för tidiga julafton, men för tomten alias mormor var det en kväll att minnas. En go' och glad unge på julen, vad mer kan en mormor önska sig.

Även dotterns katt njuter av julklapparna på sitt eget sätt

En sådan goding

Den för tidiga julen tog slut lika fort som den börjat och huset blev plötsligt väldigt tomt när barn, barnbarn och katt lämnade oss för att återvända norrut.

En ensam leksak kvarglömd

Men det är inte helt fel att köra julafton en vecka i förväg. Nu känns tiden fram till den vanliga julafton lugn och behaglig. De flesta julklapparna är utdelade och en julmiddag väntar hos systern med samma gäng förutom äldsta dottern med familj.
Några lediga dagar i hemmet blir det innan avfärd till Frankrike. Arkitekten har gjort sitt jobb, tror vi. Vi får väl se. Enligt Madame har hon lämnat besked om att ansökan om bygglov är i vägskickat, men till vad är lite oklart. Blev det med eller utan utsikt?
Ett brev från kommunen har anlänt i vår brevlåda, men innehållet är svårt att förstå. Brevet följer med tillbaka till byn och översättning med hjälp av Madame.
Vi ser framemot att inte göra något alls, fira nyår med vänner och mysa med Mystique. Hur bloggandet ska fortgå beror på vädret. Det lovas regn de två första dagarna och då är det ofrestande att tillbringa tid utomhus för att stjäla internetuppkoppling. Håll ut! Plötsligt är jag on line igen.

God Jul till er alla frankofiler

Så kom hon äntligen, arkitekten.

Jodå, hon kom, men inte vid avtalad tid utan 45 minuter senare. Dock ringde hon och meddelade sig, vilket innebar tid till att avfrosta kyl/frys. Sista dagen är så där tråkigt effektiv och man vill hinna så mycket som möjligt för att slippa en massa städbestyr på morgonen när man ska lämna.
När hon väl dök upp var hon lika pigg, glad och franskt obekymrad som alltid. Att vi hade väntat på besked sedan augusti var inget som kom på tal och man kan ju undra hur jag skulle lyckats framföra det på ett bra sätt. Balkong diskuterades, men vi förstod snabbt att det var ingen option. Så noll balkong för tillfället.
Terassen hon ritat såg väldigt fin ut ända tills vi började diskutera mått. 130 cm hög mur framför utsikten! Oupps, det kräver nog en mänsklig längd på ca 210 cm om man ska kunna njuta av utsikten när man sitter ned. Alltså ståutsikt, vad är det?
Hon fick i uppgift att rita om, max 80 högt. Nu började det roliga. Att söka tillstånd kräver många signaturer.

En liten del av pappershögen

6 identiska pappershögar med minst 5 papper i varje att signera utav oss båda. Därefter signerade mannen minst lika många högar själv. Skumt är det att inte jag fick signera den högen. Kändes stenålder både med alla papper, signaturer och ojämnlikhet.
Nu ska arkitekten dyka upp hemma hos Madame på tisdag och visa de ändrade ritningarna för godkännande innan de skickas till Toulon för tillståndsprövning.
Spännande när vi helst vill ha en liten balkong. Det är bara att gilla läget och flyta med. Det blir kanske en tummetott!

Nu kommer hon

Efter ett antal telefonsamtal under flera månaders tid är det då äntligen dags. Om en halvtimma väntas arkitekten dyka upp i Madames kök. Vi får väl se. Man är ju luttrad efter alla dessa år, men skam den som ger sig. Resultatet har jag ingen gissning om. Balkong känns tveksamt, men står högst på önskelistan. Byggnadsnämnden är omutlig just för tillfället, men allt kan hända när man minst anar.
Dagen har varit molnig men varm, 18, 19 grader. Det får man vara nöjd med.

Morgonpromenad. Höstfärger på träden.

När vi väl fått reda på vilken dag och tid arkitekten tänkt anlända åkte vi till Aix för en sista utflykt innan hemfärd. I morgon blir det frukost, stänga huset och i väg till Nice. Jag har funderat och placerat ljusstakarna. Är för tillfället nöjd. Vi får väl se vad jag tycker nästa gång jag anländer.

Vackert mot stenväggen

Vår gästfrihet har spridit sig i kattledet. Nu har vi fått en ny kompis som ligger på dörrmattan och tror det ska regna manna från himlen. Tyvärr men vår kattkvot är fylld. Söt är du, men du får tigga på annat håll.

Jag vill också komma in och ligga framför brasan.

Dags att avsluta bloggandet. Nu ska jag spetsa öronen för franska språket. Mot mötet med arkitekten.