Nyårshelg

Vi packade in oss alla tre, amerikanskan, jag och mannen i vår lilla hyrbil. En Fiat 500 och for i väg och lämnade ett kyligt men soligt Provence bakom oss för att ta oss de ca 30 milen till Languedoc och den lilla byn La Liquère för att fira nyår med min syster och svåger. Förvånansvärt vad mycket det får plats i en sådan minibil, men det kändes som man satt i bagageluckan när man var placerad i baksätet. Emellanåt fick jag sträcka ut benet mellan framsätena för att få blodet att cirkulera.. Vi ska inte tala om när man skulle tråckla sig ut.

Här åker tre vuxna personer med kuddar, påslakan, finkläder, klackskor, champagne, vin, bakelser, förrätt, efterrätt, handdukar och lite annat smått och gott.

 Vi var tvungna att ta fikapaus halvvägs och på det tråkigaste rastställe utmed vägen, vilket vi vet sedan tidigare resor på denna väg och därför hade vi förberett oss genom att inhandla pain au chocolat från bageriet hemmavid. Kaffe brukar varje ställe kunna fixa och så även denna gång. Rastställen på Autorouten har ofta tråkiga bakeoff- bakade croissanter och pain au chocolat och det vill man helst slippa om det går.

Pain au chocolat från hemmabageriet och kaffe från raststället

 Väl påfyllda och med blodet cirkulerande i alla kroppsdelar var det dags att ta plats i bilen igen för nästa stopp som blev Pezenas. Vi kunde inte komma för tidigt till systern eftersom de hade ett inplanerat möte med deras arkitekt och därav stoppet. I Pezenas finns många trevliga antikaffärer med hutlösa priser på det mesta. Fina saker, men onödigt dyrt. Jag vet betydligt bättre ställe med rimliga priser. I Aix en Provence finns en hel källare full med fina saker till bra pris. Som vanligt kom vi fram till affärerna samtidigt som de stängde för siesta och där stod vi och flera andra med långa näsor och kikade in genom grinden, men då kom ägaren och frågade om vi ville komma in och titta.

 - Ja, det ville vi gärna. Ägarna tog ingen specifik notis om kunderna utan de startade med att hälla upp champagne till sig själv för att fira in 2020.

Här serverar antikhandlaren sig själv och frun champagne till lunch.

Fina saker med hutlösa priser

En promenad genom Pezenas och en macka på lokala baren hann vi också med innan vi fortsatte vår bilfärd.

Fika utomhus på torget i Pezenas

Systerns hus i La Liquère

Efter att vi tömt den lilla bilen på vår packning och installerat oss i våra rum i systerns hus blev det ett besök i byns vinaffär och inköp av deras allra godaste rödvin. Någon transport av vin till Sverige lär det inte bli eftersom vi flyger så flaskorna får stanna i huset i Frankrike. Hälften av flaskorna ska stanna i amerikanskans hus.

Inköp av byns godaste rödvin

Vädret har varit fantastiskt i nyårshelgen och vi har promenerat mycket. Området bjuder på fina promenadstråk i vacker natur. På Nyårsafton fick vi sällskap av en liten Beagledam som följde med oss från grannbyn ända hem till systerns hus. Vi frågade flera personer på vägen om de kände till hunden, men ingen verkade veta. Den blev inbjuden i huset och fick njuta av lite svensk julskinka.

Matlagnings intresserad objuden gäst

Efter ett tag lurade vi in hunden i bilen med hjälp av julskinkan och hon lade sig lugnt tillrätta i baksätet och fick skjuts tillbaka till grannbyn. Där träffade vi på några män och frågade om de kände till hunden. - Åh, Napolean! Inga problem, de tog hand om hunden och tackade för hjälpen.
Tillbaka igen var det tomt och vi saknade vår lilla objudna gäst.

Kvällen nalkas och det är dags för dukning och matlagning. Full planering och aktivitet för att få allt att vara färdigt enligt schemat. Soppa till förrätt, oxfilé med potatisgratäng till huvudrätt och apelsiner i lag och vispgrädde till efterrätt. Allt smakade fantastiskt gott. Till oxfilén drack vi byns godaste rödvin, Malpas.

Full aktivitet i köket

Vi hann precis äta färdigt innan tolvslaget. Inte många raketer och absolut avsaknad av smällare, men likväl nyår. Skönt att slippa detta ofog med smällare.

Systern hade placerat en fin marschall i en hållare på gatan vid porten till huset, vilket förvirrade deras franska granne. Vad var det? och hur hade den hamnat på gatan? Var det något av alla ljus som trillat ner från fönstret? De är konstiga de där svenskarna. Vi försökte förklara så gott det gick med amerikanskans bästa skolfranska att i Sverige är det tradition att ha ljus utanför sitt hus vid festliga tillfällen. Vet inte riktigt hur förklaringen fungerade, men damen tog tacksamt emot en marschall som gåva. Fransmännen tycker stundtals att vi är knepiga med alla våra tända stearinljus, ljuslyktor och juleljus och förstår inte vitsen med det hela. Lika bra min systers granne vänjer sig för det kommer inte att minska eller ta slut.

Marschall som pryder sin plats utanför ytterdörren

Nyårsdagen ägnades åt ännu en trevlig promenadrunda i ett lika soligt väder som gårdagen.

Vacker utsikt

Utsikt över ortens Akvedukt som sträcker sig över dalen rakt över husen.

Vackert träd fullt med Sharonfrukter.

Efter en god lunch som svågern tillagade packade vi åter vår lilla Fiat 500 och styrde kosan hemåt igen. Innan jag lyckats låsa upp ytterdörren kom katten som en raket och väl inomhus mumsade den i sig Sheba. Grannarna har kommit hem igen, men katten verkar ändå föredra oss, vilket inte är konstigt. Mannen fick snabbt eld i kaminen och temperaturen i köket steg kvickt från 15 till 23 grader. Det blev en macka med lax och ett glas vatten till mat. Dags att sova. Godnatt