Ösregn

Sista morgonen och promenaden blev inställd. Vaknade halv åtta för att hinna ut och promenera innan frukost och avfärd mot Nice flygplats. Tyckte att det var ovanligt mörkt och när jag slog upp luckorna ösregnade det och molnen låg täta utanför fönstret.

En regnig morgon

Jag placerade mig i soffan med katten mysandes i mitt knä istället för promenad. Katten som kom som ett skott när luckorna öppnades gillade mitt beslut och lade sig tillrätta för att bli kelad med. Först slukade hon en tallrik Sheba, snacka om bortskämd katt.

Mys i soffan

När jag packat, sagt adjö till Madame och fixat lite åkte vi i väg mot Nice och Cap 3000. Mitt flyg lyfter inte förrän sen eftermiddag och en tur på varuhuset Cap 3000 är aldrig fel. Nu började vi med lunch. Det är väldigt ombyggt sedan förra besöket och alla restaurangerna är placerade mot Medelhavet och utanför själva shoppingen.
Om inte vädret varit så dåligt hade det varit fantastiskt fint att sitta och se när alla flygplan lyfter och landar över Medelhavet, men i dag fick vi sitta inomhus och kunde bara delvis skymta havet.

Vacker utsikt

Det blev hamburgare på Edgar's. Jättegod hamburgare, men en väldigt stökig miljö. De knökade in folk med skohorn, lyfte borden för att folk skulle kunna få plats att komma in och sitta. Det var barnvagnar, trolleybags och barnstolar huller om buller och man höll andan när serveringspersonalen balanserade med disk eller tallrikar med mat över ens huvud.
 

Supergod hamburgare

Vi hann med en kort shoppingtur genom Lafayette innan mannen tyckte det var dags för frun att checka in och placera sig på flygplatsen. Han har ju 2 timmars bilfärd tillbaka igen.
Nu sitter jag här och bloggar, läser och studerar folk. Det är fortfarande lång tid kvar tills mitt plan ska lyfta, men sämre ställen än flygplatser finns det att vänta på.

Trafikstockning i byn

I förmiddags när vi skulle ge oss i väg till Aix en Provence fylldes byn av veteranbilar och det blev snabbt stockning överallt. Förarnas damer skulle dirigera, vilket bara ledde till mer problem. Byn är knappast så stor så att det finns plats till så många bilar på en gång. Vi försökte få ut vår från parkeringen för att ge plats, vilket inte var helt enkelt när damerna vinkade in fler bilar. Till slut förstod en av chaufförerna att det är bättre att backa och vänta på sin tur än att fortsätta framåt.

Inte lätt at komma ut från parkeringen.

Snygg bil

Superfin

Aix bjöd på perfekta förhållanden, sol, +24 grader och lagom med folk. Jag har hittat en ny affär som heter Eurodif där det finns massor av fina lakan, handdukar, barnkläder, husgeråd mm. Känns lite som förr i tidens EPA, men med fina grejer till bra pris. De har dessutom en fantastisk avdelning med tyger, sygrejer och annat pyssel som jag uppskattar. Sådant som är svårt att hitta nu för tiden hemma i Sverige. Hittar man en enfärgad tradig snedremsa på Åhléns får man vara glad. Strosade runt i några timmar och besökte både Monoprix och GAP där det finns snygga, bra och prisvärda kläder till barnbarnet. Jag kan inte hålla mig även om jag fått restriktioner. Mannen är faktiskt inte bättreäven om han påstår det. Han triggade mig att handla på GAP och det blev en jättefin munkjacka i mormors favorit mönster, kamoflage.

Vacker gatu vy i Aix. 

Vi intog lunchen sittande på en av Aix många fontäner. Pizzaslice.

Aix är perfekt för att strosa runt i och stegen blir många vilket är bra med tanke på allt vi stoppar in i både fast och flytande form. Det blev i alla fall 14633 steg.
På vägen hem stannade vi för att handla i E. Leclerc som ligger efter man kört av motorvägen vid Pertuis. Där var det också vinmarknad och typ REA. Jag var ju tvungen att plocka några flaskor, men när vi kom hem till byn lät vi dem ligga kvar i bilen. Känns inte bra att lasta av vinkartonger varje dag framför damerna på bänken ( hahaha). - snacka om dubbelmoral, skärp dig Fru Fritz!
I går tvättade jag hej vilt och har dessutom äntligen hittat ett program som bara ta 60 minuter. Det är bra att läsa på ordentligt i instrumenthandledningen. Jag blev så glad och tvättade så mycket att tvättlinans utrymme inte räckte till, men jag fixade det ändå.

Vårt fina olivträd fungerar perfekt till att hänga tvätt i.

I kväll är min sista kväll. I morgon är det dags att flyga hem för att jobba på måndag. Denna gången känner jag inte alls för att åka. Vi har det så mysigt och vädret är så perfekt, soligt och lagom varmt.

Här njuter mannen av ett glas vin och en vacker solnedgång

Det är just där mannen står som jag önskar min balkong. Nu kan man bara stå där en åt gången. Vi får väl se vad som händer, men ännu ingen ved, inget grus och inget annat heller.
Dags att avsluta och gå hem för en sista middag i St. Martin de Palliéres med potatismos och korv. Det blir nog perfekt med rosévin till.

By med nobelpristagare

Nu har vår lilla by, St. Martin de Palliéres, fått sin första nobelpristagare. Gerard Moreau delar fysiskpriset med en kanadensisk kvinna. Känns stort för en by där personalen i baren på bistron inte ens vet vad Aperol spritz är för något.

Här på rue de Baus bor fysikpristagaren med en svensk granne på varje sida. Dock inte vi. Vi bor 2 hus bort.

Det bör tilläggas att huset är hans sommarhus, men ändå. Byborna hetsar inte upp sig nämnvärt över denna stora händelse utan det är nog alla vi svenskar som tycker att det är väldigt stort med en nobelpristagare till granne i denna lilla by.

Dagarna flyter i väg och snart är det dags för mig att packa min väska och lämna man och katt för att flyga hem. Vi har haft några trevliga dagar med vänner från Sverige med massor av god mat och många skratt. Jättekul att de kom förbi på sin semester.

Vin från Berne

Härlig utflykt till vingården Berne vid Lourges

God och mättande lunch på samma vingård

Vi ägnade torsdagen åt att åka omkring och besöka vingårdar och titta på fina byar.
Efter promenad och god lunch på Berne åkte vi vidare till Tourtour. En by vi bara hört talas om, men aldrig hunnit besöka. Vilken vacker by högt högt upp med fantstisk utsikt.

Åt det hållet bor vi!

Fikadags i solen under platanerna på torget i Tourtour

Många vackra hus i Tourtour

Ni som inte varit i denna fina lilla by placerad precis under himlem säger jag - Åk dit! Det är värt ett besök, men jag tror man ska undvika värsta turistsäsongen. Höst och vår är perfekt tid för alla uyflykter. Vi har haft ett perfekt väder med lagom temperatur och mestadels sol. En dag har jeansen åkt på och det var när mistralen ven runt i byn.

Kvällsdrink i solen.

I dag när gästerna lämnat oss ska jag inte göra något speciellt. Tvätta lite, kanske läsa min bok eller bara sitta i trädgården med katten i knäet. Just nu har jag ensamtid på bänken under platanen. De franska damerna kommer inte förrän en stund efter lunch så fram tills dess är det min tid. Tyst och stilla.

Här sitter jag just nu för mig själv och bloggar.

- Ja, jag vet att det inte heter nödbädd (haha) utan nödbedd.

Det regnar valnötter

Enkelt att plocka valnötter när det fullkomligt regnar från trädet samtidigt som mistralen sveper runt byn. Jag fyllde snabbt en hel plastpåse och återvände ytterligare en gång för att plocka till Madame. Kanske blir det valnötskaka om jag plockar tillräckligt.
Jag blev även utskickad för att plocka kvitten för att det skulle kokas gelé, men utbudet var magert och jag kom tillbaka med en ynka kvitten. Blir ingen gelé av en kvitten. Själv hade jag sett framemot att prova på att koka marmelad, men det ser dåligt ut.

Dålig skörd när det gäller kvitten, men desto mer valnötter.

Valnötsjakten pågick i går eftermiddag och i dag tisdag är det stilla, soligt och en temperatur som når upp till 20 grader i solen. Tyvärr når inte solen ner till vår trädgård utan man får bege sig ut i byn och placera sig på någon bänk som är ledig. Damerna i byn har intagit min vanliga surfplats under platanen med att spela något för mig okänt sällskapsspel så jag har placerat mig hos amerikanskan i stället.

Vackert, men kyligt i olivlunden.

Morgonenes promenad var kylig, klar och stilla. I morse mötte jag inte en kotte under min promenad, men jag startade lite tidigare för att undvika den vargliknande hunden och hans husse. Sömnen har varit lite tradig i natt och jag kunde startat tidigare, men vid den tiden är det mörkt och vildsvinsfara. Dessutom är männen ute och springer runt med bössan i högsta hugg för att skjuta på allt rörligt. - Nä, det är bättre att vänta tills det ljusnat och slippa en hagelskur i rumpan.
Efter frukost i dag blev det skype med barnbarnet, vilken lycka att få pladdra med honom. Han kallar mig för farfar! - Ja, det är inte lätt att skilja på alla släktingar.

Mysunge

Där barnbarnet bor är det snö, där yngsta dottern bor i Mölndal ösregnar det och här i Provence är det soligt och varmt. Men det skiljer 320 mil från Provence till barnbarnet i Brattland.
Efter skype och frukost åkte vi i väg till mataffären för att ta del av utbudet på vinrean. Inte helt enkelt att välja. När man inte förstår utbudet är det bara att gå efter område och fin etikett.

Svårt att välja.

Vi kom i alla fall ut ur mataffären full lastade och några tusenlappar fattigare. Livsfarligt projekt att välja vin på REA. Man plockar hej vilt.
Väl hemma i byn var det dags att fixa lite i trädgården och förbereda i lägenheten. I morgon får vi besök från Sverige.

Mannen i full action

Medan katten funderar över all aktivitet

Nu ska jag nog ut på vedjakt. Jag har sett ett ställe där det ligger en massa bra pinnar och bara dräller omkring. Först måste jag förbi alla spelande damer som sitter på bänken under platanen och i dag orkar jag inte med något kindpussande så jag får smyga runt knuten, men det är svårt med tofflor. Jag hörs vart jag än går med mina svenska handmålade tofflor.
I kväll blir det samma maträtt som i går, pasta med skinksås. Det var jättegott, men rosévinet jag öppnade var skitäckligt och hamnade i vasken. Det var bara att öppna en ny.

Vinet hamnade i vasken

Det kan tänkas att det blir uppehåll i bloggandet under tiden vi har gäster. Förhoppningsvis blir det ett nytt inlägg på fredag. Á bientôt.

Mistral och kyligt

I morse var det 12 grader och en kylig mistralvind svepte runt huset och sveper fortfarande. Tanken på bikinin som var på för 2 dagar sedan och dopp i poolen känns redan som något jag drömt och knappast något klädesplagg som blir aktuellt den närmsta tiden.
Morgonpromenaden var kylig och jag är glad att jag har min fantastiska jacka från Lundhags där man kan stoppa in händerna i muddarna.

Kylslaget i olivlunden denna morgon

Jag mötte som vanligt både mannen med den stora läskiga hunden som liknar en ovårdad varg som gärna skulle ta en tugga på min kropp och den gamla damen med sin snälla collierhund. Två helt olika möten under min runda. Den vargliknande ilskna hunden vågar jag inte gå i närheten av utan måslar tyst bakom tills de viker av på någon annan väg.
Som vanligt blev det ett stopp hos Madame och en del "ämne" som avhandlas innan frukost. I dag dök byggmästaren upp samtidigt, men jag hörde inte ett ord om grus eller sten till vår trädgård. Skulle inte förvåna mig om både grus och ved dyker upp samtidigt som våra gäster på onsdag.

Vi hade tänkt fortsätta med trädgådsarbete i dag, men mistralen gör det otrevligt att vistas i trädgården och inte blev det bättre av att grannens kruka placerad på deras balkongräcke blåste ner bakom mannen och skrämde slag på oss båda.
 -Herregud, det var nära ögat.

Det var nära ögat

Det märks att hösten är på intåg denna första dag i oktober.

Hösten är på väg

Det blev en tur till mataffären i St.Max på förmiddagen och inköp av både mat och en ny kaffekokare. Snart har allt slutat att fungera och är utbytt. Vi funderar fortfarande på att byta den gamla kylen från 1995, men tvekar. Den funkar ju just nu.
I mataffären var det vinmarknad. Jag blir lika imponerad varje gång jag stöter på detta franska fenomen med att ha vinrea i mataffären. Det är så svårt att hålla sig och inte gå helt bananas och fylla vagnen med den ena flaskan efter den andra och speciellt om de har snygga etiketter. Tro det eller ej, men jag köpte inte en enda flaska.

vinmarknad på Hyper U

I stället åkte vi hem och åt lunch och därefter åkte mannen till tippen med våra gamla köksstolar och jag ägnade mig åt att städa lägenheten i caven som nu är redo för att ta emot gäster. Även kylen i lägenheten är påfylld för eventuellt vätskeintag.

Här lämnar mina stolar byn för tippen.

Nytt i byn är behållare för förpackningar. Jättestor, men med ett mycket mindre hål vilket är perfekt. Nu kan inte Bistron i byn fylla behållaren med stora kartonger utan att först vika ihop dem. Stackare, det blir jobbigt.

Ny behållare i bakgrunden för förpackningar

Nu ska vi inviga vår nya kaffekokare. Alltså fikadags.

Tillbaka i Provence

Nu är jag och mannen tillbaka iProvence och St, Martin de pallieres efter en helg i Langedouc. Jag flög tillsammans med min 80 åriga mamma och hennes sambo för att de skull få lov att besöka min systers och svågers nya hus i byn La Lequire.

Fint gammalt vinbonde hus som numera även har pool

Vi hade en bra flygtur med Norwegian från Köpenhamn till Montpelliere. Allt funkade nästan perfekt. Maten tog dock slut och vi var en timme försenade, men assistans med rullstol kunde vi inte klaga på. I min stolrad hade dessutom väldigt trevligt och tiden gick fort även om vi satt på plattan i Köpenhamn i en hel timme. Mamma som går dåligt fick all hjälp hon behövde och kom fram ordentligt till sin yngsta dotter. Vem kan klaga när vi landade i ett soligt och varmt Frankrike?

Efter dopp i poolen åt vi en god middag

Första kvällen avnjöt vi en god middag med grillat på menyn och till det drack vi byns eget rödvin.

Rödvin från byn

På lördagen besökte vi marknaden i Pezenas. En charmig liten stad som jag gärna besöker igen.

Pezenas

Kantareller, en del av marknades utbud

Lunchinköp

Jag hann med en kort promenad genom den gamla delan av Pezenas på väg till parkeringen och skulle gärna vilja ha haft mer tid, men det var bara att halvspringa till bilen efter mannen och svågern. Hoppas jag får tillfälle till fler besök.

Systerns hus är ett charmigt gammalt vinbonde hus som delvis är färdig renoverat. Det är inga problem att bo i huset, men en del återstår att göra.

Originalgolv med vacker stol inköpt i Skåne

Efter marknad, lunch på terassen och solstolshäng vid poolen åkte vi för att äta middag vid kanalen. Nu vet jag inte riktigt var vi var, men i en by nära Capestang. Mysigt, gott och trevligt.

Restaurang placerad intill kanalen

Och med denna utsikt

2 dagar går fort och i dag, söndag var det dags för oss att lämna familjen och åka vidare till vårt eget hus. En tur som är exakt 30 mil och i dag var det bra förhållanden och allt gick enligt plan. Vi var dock tvugna att försöka hitta någonstans att handla mat på vägen och alla som brukar vara i Frankrike på en söndag vet att affärerna endast har öppet till 12.30. Vi nådde Aix och Geant vid 12 och fick hetshandla. Vi delade på inköptslistan och for åt olika håll för att hinna. Visst hann vi plocka varor, men sen fick vi stå i världens längsta kö för att betala. Alla andra hade visst också bestämt sig för att hetshandla 5 i 12.

Inköp i sista minuten

Nu är vi tillbaka i vårt hus, tvättmaskinen är i gång, huset är dammsugit och jag sitter här under platanen och bloggar. Allt är som vanligt. Det är tyst och behagligt i byn, som en vanlig söndag. Nu ska jag gå och fixa min tvätt och se om jag kan få mannen att ta sig ur läsläge i soffan. I morgon? - ja, det blir nog ett besök på tippen. Våra gamla stolar ska kastas. Det blir fler inköp. Vår kaffekokare har pajat, så det blir till att köpa en ny.
Blir det någon ved eller grus? - Nä, tror inte det!

Vad gör mannen i Provence?

Mannen har bilat i förväg till huset i Provence lastad med delar av systerns bohag som ska vidare till hennes nya hus i Langedouc. Som den piggaste pensionären i släkten får han ställa upp på allt möjligt och han är inte nödbädd när det gäller att styra bilen söderöver mot Provence. I morgon är det dags att leverera bohaget och samtidigt få möjlighet att nyttja deras pool och antagligen testa ett och annat vin från området runt Faugére.
Annars är mannens dagar lugna i byn och sysslorna innan frun dyker upp till helgen består av att fixa trädgården och prata med lilla Mystique.

trädgården växer ohämmat

sällskapssjuk och ständigt hungrig följeslagare

Förutom trädgårdsarbete och att mata katten lagas det mat och cyklas en och annan runda, men ved och leverans av sten till trädgården lyser fortfarande med sin frånvaro.
Till helgen dyker jag upp tillsammans med min mamma och hennes man i Langedouc. Vi flyger till Montpelliere och blir hämtade av maken för att sammansluta med systern och hennes man. Det ska bli fantastisk roligt att få se huset delvis renoverat. Senast vi var och tittade på huset var det obeboligt och i ganska dåligt skick. Nu är det mesta av huset färdigrenoverat och även en pool finns i trädgården. Vädret är vad jag förstår varmt och soligt så jag ser fram emot ett dopp. När jag befinner mig i La Lequire misstänker jag att internet inte är tillgängligt och därför kommer det inte att bloggas. Det blir när jag tillsammans med mannen åter är tillbaka i St.Martin.

Dopp i poolen!