Cyanväteröka pjäxor

 Nu besväras även mannen över lukten från mina innerskor till pjärxorna. Han undrar om det går att cyanväteröka pjäxorna. - Bakterier äter upp dina innerskor från insidan. Gnag, gnag, gnag. Haha ingen talar ostraffat illa om mina pjäxor. Jag kommer aldrig att ge upp mina allra bästa pjäxor som jag haft under hela min skid- livstid. Jag är fortfarnade lyrisk över killen som fixade underverken i Chamonix.

Fungerar även som chipsskålshållare på balkongen. Kanske en ny smak på chipsen?

Jäklar vad bra det går att åka i dag och så äntligen, äntligen kom det. Berömmet! - Jag är imponerad. När mannen ger positiv feedback om skidåkning så är det bara att slicka i sig och lagra berömmet för att plocka fram vid framtida behov.
 Mr. skiinstructor himself har sagt att jag imponerar. WOW! Jag tycker själv att jag var på topp i dag, vilket antagligen berodde på att jag ägnade 20 minuter av morgonen till jägaren, happy baby och skosnöret. Jag frågade mannen om han ville vara med, men han rynkade bara på pannan och höjde på ögonbrynen och försvann ut ut rummet. Tänk vad han missar. En massa godis för stela muskler hos 50 plussare. Själv flöt jag runt i pisten, vilket säkert berodde på yinyogan på morgonen. Tack Karin Jönsson på Sans & Balans. Din röst är ständigt i mitt huvud när jag åker. - Ja, så sug in magmusklerna!

Bra dag i pisten

I dag har vi lagt upp en ny strategi över dagens åk. Det gäller att åka i de backar som är lagom uppmjukade av solen på morgonen och på eftermiddagen åker man i de som inte blivit lika hårt åtgångna av sol, värme och pelikaner.
Backen utanför hotellet är superbra på morgonen så den ägnade vi ganska mycket tid åt att åka upp och ner i. Därefter for vi runt i hela systemet från Vars les Claux till Risoul. En del liftar är hopplöst långsamma och vi har döpt alla. Det är segliften, trögliften, slöliften, snabba knappliften, skuttliften, gröna liften och sen har en del backar också fått egna namn. Det är glidarbacken, gropen och backen för gott självförtroende.

Det här är värsta trögliften. Här vill man inte hamna när snön vräker ner och blåsten yr om öronen.

Trögliften har vid en tidigare resa varit orsak till att en av våra medresenärer aldrig mer åker stollift. Liften går väldigt högt upp och personen i fråga var gråvit i ansiktet när vi äntligen kom upp. Efter den liftturen är det bara knappliftar som gäller för honom. Ett jobbigt sätt att försöka ta sig runt i ett skidsystem. Kräver en speciell och logistisk plan för att åka skidor i mer än en backe.

Snabbknapplift

Annars var dagens största äventyr ett toalettbesök vid fika dags. Baren vi besökte hade toaletten placerad i källaren och för att komma dit var man tvungen att ta sig ner via den allra minsta spiraltrappa jag sett. Hela min lilla pjäxfot i storlek 36 fick inte plats på trappsteget och knappt min kropp i samma storlek. När jag väl kom in och skulle lätta på trycket slog jag huvudet i handtorken som var placerad vid väggen mitt emot. Här hade det varit bra med hjälmen på. Annars var baren en av de bättre och trevligare i Risoul. Här intog vi fika med kaffe och croissant vid lunchtid. Vi fikar när andra äter lunch.

Mannen packar ner inköp av baugette i Risoul. Gott till lunch.

Lunchen intogs sent och eftermiddagens åk startade inte förrän efter 3. Det blev några åk innan vi intog balkongen för after ski vid 5-tiden. En timme att steka sig på innan solen försvinner bakom berget.
Ni behöver inte vara oroliga.
Allt är inte stängt. Vi har inga bekymmer att åka. Det gäller bara att välja rätt backar.

Det mesta är fortfarande öppet

Det går absolut ingen nöd på oss. Det finns backar så det räcker och jag har ju kocken med mig även om favorit restaurangen stängt. I morgon ska vi besöka restaurangen nedanför vårt hotell, men i kväll kockar mannen. Det blir hamburgare!
Inredningen i lägenheten är speciell och mest speciellt är detta skåp. Det ser ut som vi har ett utedass inomhus!

Mina kläder ligger i utedasset.

Tidigt i pisten

I dag var vi färdiga tidigt och stod vid liften mycket tidigare än de andra morgnarna. Hur kan det komma sig?

Moln över systemet tidigt på förmiddagen

Morgonens moln skingrade sig efter några åk och den vanliga stora gula solen har skinit på oss hela dagen. Det är inget att klaga över, men snön klarar inte hur mycket som helst och i dag har det stängt liften i vår favorit backe.

Stängt för säsongen

Vi nonchalerade meddelandet och fick dagens bästa åk. Pisten var i superbra skick. Pistad och lagom mjuk. Det var bara det att liften upp igen inte var i gång. Det var bara att traska tillbaka till vårt boende och vår hemmalift. Men avståndet är inte så långt utan det var det värt. Trist var också att den mysiga restaurangen som ligger i botten av pisten även de har stängt för säsongen. Tråkigt eftersom jag siktat i mig på ännu en fonduekväll.

På väg tillbaka. Gående över bron med brusande smältvatten

Vi tog ett åk till innan vi gav upp och intog balkongen för after ski med ost, skinka och ett glas rosé. Det är näst intill för varmt på balkongen och jag skuggar mitt ansikte med keps och skyddar mig med faktor 50.

Varma kläder på vädring

Dagens åk har varit bra men det har varit mycket folk i backarna i Risoul och stundtals jobbigt med alla snowboard åkare som åker i storgrupp och stannar upp hela liftkön. Vi tog tillflykt längst bort i systemet och hittade en nypistad röd backe som vi inte åkt i tidigare. Superbra backe. Lugnt och skönt.

Mot Risoul

Snön är lurig och stundtals känns det som man sugs fast i underlaget. Mornarna är tröga även kroppsligt och allt känns stelt och påfrestande. Det gäller nog att hålla i gång denna 50+ kropp för att den inte ska gå i träda. Man vill ju inte bli en mormor som står bredvid pisten och hejar på barnbarnet. -Nä, man vill ju vara med.

Gårdagens väder var trist och det är fascinerande hur intressant vädret kan bli. Vi stirrade konstant ut över backen och såg solen över bergskanten samtidigt som det snöade 100 m upp från vårt hus och regnade här nere vid liften.

Sol, snö och regn. Samtidgt!

Nu sjunker solen ner bakom berget och helt plötslig blir det både mörkt och kallt. Det är dags att plocka in alla kläder som hängt på vädring för att användas i morgon igen. Risotto står på kvällens meny och därefter blir det poliskvinnan Huss som ska roa oss på film. Gårdagens inköpta dvd med Bridget Jones baby blev en flopp. Det gick inte att få den på engelska. Vi gav upp.

Vilodag

I dag är det vilodag från skidåkning och vi ägnar oss åt städning, promenera och ingenting. Mannen ligger på sängen och läser bok. Vädret är inte av bästa sort i dag heller, men har vi tur kanske solen visar sig framåt seneftermiddagen.
I går kväll avslutades UNO-turneringen och jag knappade in och vann kvällens heat, men totalt hade jag inte en chans. De andra två låg så långt före mig att jag förlorat redan när vi startade. Nästa turnering ska vi ändra förhållandena och varje placering ska ge poäng.
Efter en god middag och avslutad turnering var det dags för dottern att packa. Dottern packade och mannen packade om. -Pappa hur ska allt få plats? Det krävs en förälder till att få ihop den packningen.

Det svämmar över i väskan

Vi lämnade Vars tidigt i morse för att skjutsa dottern till tågstationen i Gap och passade på att inhandla mat för resten av veckan på ortens Geant.

Dottern är tvungen att läsa ut pappas bok innan hon tar tåget. 15 sidor kvar och spänningen är olidlig.

Tågstationen i Gap

Inte många spår men 1 räcker för att ta tåget till Aix.

Ortens Geant är en jättefin affär som lämpligt och väldigt ofranskt har öppet på söndagar. Det blev inte bara inköp av mat utan en del vin också. Det var fortsatt vinmarknad och vi hade smakat ett jättegott ros´vin från förra lördagens inköp så nu blev det 2 kartonger. En till oss och en till mamma. Dottern är övertygad om att mormor kommer att bli lyrisk över smaken. Jag kan bara hålla med. Gott och prisvärt.

6 flaskor till mamma. 23 Euros att swischa!

Vi inhandlade även en ny dvd film. Hoppas bara den inte är dubbad utan att de verkligen pratar engelska.

Kvällen är räddad. Ny film.

I dag är det födelsedag i Skåne. Grattis pappa, morfar och svärfar.

Grattis! Denna bil står parkerad bredvid vår i garaget.

Lägenheten är nystädad, men det är väldigt tomt och framför allt tyst när dottern lämnat. Helt plötsligt har vi väldigt mycket plats till våra saker och vi har redan fyllt rummet som dottern sov i. Det har varit hur kul som helst att ha henne med oss även om jag är sist ner i pisten varje gång. Kanske någon enstaka gång har dottern och mannen fått se mig bakifrån men vi föräldrar får skylla oss själva som asat med barnen i fjällen och alperna tills de lyckats köra om oss båda i åttor nerför pisterna.
Nytt liftkort för kommande dagar är laddat och i morgon väntas en stor gul sol skina på en blå himmel igen. Det ser vi framemot.
Belgarna har intagit orten, men i morgon kör vi skiten ur er. Se upp i backen! Här kommer de enda svenskarna i systemet.

Vädret är till råttorna

Prognosen stämde och prick 10 började snöandet. Det har växlat mellan regn och snö hela dagen. Det blev dottern som tog intiativ till fika och vi intog elvakaffet inomhus på retaurang i backen. Snön är jobbig. Tung och omedgörlig.

Hårda vindar på toppen

Trist i liften

Vi åkte några åk innan vi fick nog och bestämde oss för att inta lunchen hemma i lägenheten. Bra beslut då även mina tår börjat få nog och blodflödet strejkade och kylan steg i pjäxorna. Väl hemma igen blev det lunch och uppvärmninga av olika kroppsdelar och pjäxor. Mina pjäxor avger en tråkig odör. Mannen och dottern har förvisat dem ut till hallen. Där står dem med pjäxvärmare i och sprider trist doft.

God lunchmacka bestående av rester från kylskåpet. Köttfärssås, hamburgare, klyftpotatis och allt detta med tillbehör av sallad, lök och oliver

 Det går ingen nöd på oss även om kylskåpet inte är normalt välfyllt. Mannen hittar alltid på något gott att äta. Affärerna här omkring har inte det största utbud eller rättare sagt inte något utbud alls. Bäst är att handla på sig så mycket man kan innan man tar vägen uppför berget. Det som finns är också till hutlösa priser. Vinet är snuskigt dyrt. I morgon passar vi på att handla när dottern ska lämnas på tågstationen i Gap.
I dag är det även 1:a april och vi blev ordentligt lurade av dottern som skickade en bild på vädret i Enskede.

Maratonvägen, 1:a april 2017! April, april..

Vi gick på det skämtet med hull och hår, men helt plötsligt i pisten efter lunch kom jag på att vi var lurade. Det verkade konstigt, en bild på 20 cm nysnö och en bild på barnbarnet utan vantar.

Annars trodde jag att samtalet jag fick från akuten på sjukhuset 08.15 också var något slags skämt. - Godmorgon, är du enhetschef på laboratoriet? Det kunde jag inte förneka. - Tyvärr så är laboratoriet obemannat. Det är inte precis vad man vill höra när man befinner sig 200 mil söderöver och inte ens har en telefonlista med sig.
Jag fixade det. Tur är att några personer finns i min privata mobil och tillsammans med en av mina anställda fixade vi det tillsammans. Det var bara för min vikarie att åka dit tills ordinarie personal kommit på plats. Allt var löst 09. Tack till alla.

Det blev några få åk efter lunch. Vädret lämpade sig bäst för after ski.

Mysig after ski på samma ställe som vi åt fondue på i går.

Det mesta är stängt och det lyser rött på många ställen på tavlan. Nu går vi hem.

Sista soldagen

I dag är det den 6:soldagen på vår skidvecka och det har varit den absolut varmaste dagen. Solen och värmen tuggar hårt på underlaget och vi fick ta liften ner sista backen mot byn.

Byn från ovan sedd från liften på väg ner.

Svårt att tro att det faktiskt går alldeles utmärkt att åka skidor när man ser denna bild. Backen man ser till höger i bild är en perfekt pist även i vårvärmen.

Dagens fika paus efter alla uppvärmningsåken

Vi avslutade dagens åk med after ski på restaurang i backen och tog liften ner. Färden med lift neråt berodde mest på att backen inte är i bästa skick sent på eftermiddagen. Dessutom önskade sig dottern en liftfärd på " fel" håll. 

I dag har mannen fått ledigt från köket och köttmonstren har bjudit det lilla hälsomonstret på fondue på en av byns restauranger. En fantastisk liten restaurang med den sötaste St. Bernhards hund som strosar mellan borden redo att hugga in på allt som trillar över kanten ner på golvet.

Vilken god mat, Fondue.

Mysig inredning

Servitören var charmig värre och svängde sig med svenska, Tack för maten och hur mår du?. Tevlig kille som hade varit i Australien och umgåts med flertalet svenskar och snappat upp en hel arsenal av svenska ord. Kul!

Kul kväll med köttmonstren

Mätta och belåtna traskade vi hemåt i kvällen genom byn för att fortsätta vår påbörjade turnering i UNO. Jag förstår inte hur det går till men dottern ser nog igenom korten för hon vet vad jag har på hand. Antingen är jag trög eller så memorerar hon både färg och nummer. Som ni förstår så är det inte jag som vinner flest rundor även om jag börjat knappa in efter kvällens runda. Jag vann 3 gånger!
Det står lika mellan dottern och mannen och helt plötsligt så är ju jag tvåa.

UNO

I morgon väntas snösmockan dra in över alperna vid elva-kaffet. Vi får väl se hur det blir med det. Blir det för jäkligt så bor vi bra till för lunch och värme i lägenheten.

Veckans dyraste fika

Mer self än service. Inget att rekommendera.

I går när vi var längst bort i systemet hittade vi en restaurang längst upp på toppen. Vi bestämde oss på förmiddagen i dag efter en antal uppvärmningsåk i hemmabacken att vi skulle satsa på fika där. Det blev fyra härliga åk i backen utanför hotellet. Snön är som rumsvarmt smör. Man bara glider igenom i svängarna. I dag är jag i go form medan de andra två gnölar lite över ömma lårmuskler ( inget de skulle erkänna offentligt).
Vi tog oss till restaurangen med höga förväntningar och jag hade funderingar på att kränga en god fransk bärpaj. När vi gick in genom entren möttes vi av ett äldre par där damen stirrade på oss med en blick som angav att pjäxorna inte var välkomna. Restaurang i skidsystemet där de tycker att pjäxorna ska stanna utanför dörren. Nä, det måste vara fel. Lätt obekväma beställde vi 2 café créme, te och en äppelpaj. Det var en tydlig skylt som angav att äpplena var av lokal produkt. Jag såg framemot en varm äppelpaj med vaniljsås.
Jag blev något besviken när dottern kom ut med brickan. Kall äppelpaj, ingen vaniljsås, 2 kaffe där de sprungit förbi med kaffet men väldigt mycket varm mjölk allt serverat i soppskålar. Allt detta för 18 Euros. Shit vad dyrt! -Kall äppelpaj! Jag for in och letade efter paret för att få värma min paj, men tyvärr paret var som uppslukade av jorden. Perdu! Försvunna! Dottern var nu övertygad om att vi ingick i någon hemlig deckargåta där offret gömts undan och vi var de ända kvar. -Se inte fler filmer!
Det var bara att tugga kall paj och mannen tuggade glatt i sig det mesta. Ingen höjdare, mest socker och smör med några äpplen på botten.
Det äldre paret dök upp när vi lämnade. De tuggade nöjt i sig dagens kulinariska lunch i en hörna. Inga mordoffer så långt ögat nådde, men vem vet vad som döljer sig under snön.

Utsikten var fin men allt för dyr

 Förstår varför pistörerna hade eget bord med sig och medhavd mat precis utanför restaurangen. Bästa utsikt, lugnt och skönt.

Mycket trevligare, billigare och godaren inne på restaurangen bredvid.

Dagen har bjudit på vår fjärde skiddag utan moln, men i morgon är det nog sista soldagen eftersom väderprognosen hotar med regn/snö på lördag och söndag. Vi får väl se hur det blir med det. Vi är ju kvar en vecka till medan dottern lämnar alperna på söndag för att återvända till Svedala.

Vi hoppas på en lika fin fredag som torsdag

Gladast i pisten innan låren började kännas.

godare lunch än fika

Nu är alla dvd filmer sedda så i kväll får vi kanske plocka fram UNO. Men först väntar hamburgare och klyftpotatis. Det är ändå aldrig långt till boken och kudden och John Blund kommer ganska snabbt.

Här sitter vi och surfar...

Det är dålig internet uppkoppling på balkongen så jag och dottern sitter nedanför vid liftstationen och surfar. Härligt varmt och skönt, minst 16,17 grader så här på kvällskvisten.

surfing

Mycket sol men lite surf på balkongen.

Vi är nyduschade och fräscha efter dagens övningar. I dag tror jag vi har varit så långt bort i systemet man kan komma. Allra längst bort i skogen i Risoul. Det är alltid kul att åka till liftar och pister som är obekanta. Det blir en spännande utflykt och i detta vädret är det bara att fortsätta utforska.

Skogsåkning längst bort i systemet

Det har varit en härlig dag även om lårmusklerna var ganska sega även denna morgon. I dag började dagens åk på nyservade skidor. Vaxade och slipade!
Jäklar vad de var hala! Bra när man kan lämna skidorna till byns sportaffär på kvällen och hämta dem nyfixade nästa morgon.

Högsta hastighet

Dagen bjöd på hastighets tävling i Les Claux. Vi åkte dit och kollade tjejerna och killarna som susade utför i latexdräkter i över 200 km/h. Där kan man snacka om hastighet på skidor. Mina nyvallade skidor hade nog stått stilla i högerfilen.

Världsrekord i hastighetsåkning, 254 km/h

Skidåkare i latexkostym

Snabba typer

Dottern och mannen klagade på för långa liftköer så vi lämnade Les Claux för att åka tillbaka mot Risoul.

Semesterns längsta kö. Minst 5 framför!!

I dag fick jag fika halv tolv och lunch halv 2. Inga långa stopp, men dock bättre än i går. I dag inhandlade JAG både pommes, skinka och juice. Mackan fick ligga kvar i ryggsäcken och ligger just nu i kylen för ny tur i morgon.

Alla högg glatt in på maten.

Vacker utsikt över dalen

En härlig dag i backen

Nu väntar mannen på oss. Han står orolig på balkongen och funderar på om vi inte vill ha köttfärssås och pasta snart. Självklart. Nu kommer vi!

Nu låter vi pistmaskinen göra sitt jobb medan vi tar kväll.