Vi anpassar oss till barnbarnens rytm

 Vi anlände nästan samtidigt, dottern, barnen och jag. Mannen mötte upp och hade hamnat fel och ställt bilen på historiens dyraste och finaste parkering, 37 Euros för 1,5h. Snyggt var det i alla fall, men när vi skulle ut så strejkade bommen och den betalda biljetten åkte ut igen. Det blev till att ta hjälp via support och försöka förklara att vi redan betalat. Tydligen var vi med den simplaste bilen i hela garaget betrodda och blev utsläppta.

På väg med hissen till lyxgaraget

Vi stannade på första bästa rastplats och dukade upp picnic, pannkakor med björnbärssylt, Per  i Viken prinskorv och så klart nybakade franska croissanter. Barnet fick lov att lätta på allt "spring i benen" som biltur och flygtur skapar.

Efter att alla utom jag lyckats packa upp och installera sig blev det god middag med vin och därefter slocknade alla. Dagen började tidigt, upp 07 för att bi färdiga för avfärd till marknaden vid 09 för då ska minsta barnet sova. Det är bara att anpassa sig till barnens rytm så blir allt enklare för oss alla. Därav ingen morgon promenad eftersom jag var osäker på schemat. Vi får se i morgon. Nu vet jag ungefär hur lång tid allt tar.

Vädret är härligt och vi har njutit av marknad och på eftermiddag blev det fika i skogen.

Barnbarnet inne i kyrkan i St.Maximin. Vi blev snabbt tillsagda att ta av kepsen. Här tände vi ljus för hunden Bella som är i himlen. 

Vem handlade mest på marknaden? 

Fika med varma croissanter som kom direkt ut ur ugnen.

På väg mot eftermiddagskaffe

Vad finns i korgen?

Nu chillar vi. Jag sitter på muren och bloggar medan yngsta barnet sover i vagnen bredvid, morfar bygger lego och mamman joggar. Alla nöjda!

Morfar och barnbarn klurar på hur en robot ska byggas

Nu tröttnade barnet!

Samma mål, men olika sätt att ta sig dit..

Maken reser med full packning i bil

 Mannen har varit på plats i Frankrike och byn St. Martin sedan en tid tillbaka. Han verkar njuta av sol och värme medan jag har ägnat mig åt arbete, gräsklippning och att besöka barn. Grannens katt verkar sur och dök enligt mannen inte upp på flera dagar, men det är förståeligt. Vem gillar att bli matad och kelad med för att sedan lämnas? Ingen, och hade jag kunnat hade kattskrället (mannens benämning på katt)fått följa med hem. 

Mannen och jag skickar bilder till varandra oftast på morgonen. Ganska nördigt, men samtidigt lite gulligt och kärleksfullt. Bilderna skiljer sig åt, men vackra på olika vis. 

Morgon i Viken, väntan på bussen till arbetet

Morgon i St.Martin

Jag vet inte riktigt hur jag tänkte när jag planerade att åka i väg i 2 veckor i värsta högsäsong i arbetslivet, men nu sitter jag här på Kastrup och lämnat alla arbetsbekymmer bakom mig. Ägnade delar av tågresan åt att maila en lång kom i håg lista till min arbetsmail för att jag ska kunna koppla av jobbet. Dottern och barnbarnen är också på väg mot Nice och barnbarn är bästa receptet på att skingra tankar på arbete.

På väg

 De lämnade Trondheim i morse samtidigt som jag tog bussen från Viken. Det började inte helt bra när jag ser bussen oväntat komma körande och jag springer allt vad jag kan. Bussen väntar snällt vid hållplatsen, men när jag är vid bakhjulen så kör han. - hallå, hur tänkte chauffören? Jag rastar henne lite på morgonkvisten så hon får lite puls och blir svettig, sen kör jag. Där stod jag snopet kvar och fick vänta på nästa buss.

Va? vänta! 

Väl framme på Kastrup kan man slappna av och släppa all oro över att buss och tåg kanske strejkar på vägen. Nu fikar jag på macka och kaffe och ska snart förbereda mig för boarding. Det finns en risk att bloggandet inte blir frekvent under tiden när dottern och barnbarnen är på besök, men hav tålamod.

Cappucino och macka med Rallarkorv, härligt!