Gott Nytt År

En hälsning från ett friskt och klart Provence. Vi hade många och långa funderingar innan vi tog bilen och gav oss i väg till vårt hus. En del åsikter fick vi med oss i bagaget och barnen anser oss vara sjukt oansvariga. Tiden får väl utvisa hur okloka vi är. Resan gick över Stora Bältbron och ner genom Tyskland. Ingen frågade oss vid något tillfälle var och varför vi var ute och reste. Kylväskan var fullproppad med mat och vi sov i våra dunsovsäckar i bilen. Frankrike är stängt mellan 20.00 på kvällen och 06 på morgonen. Vi övernattade på den sista macken i Tyskland innan gränsen till Frankrike och rullade in på fransk mark strax efter 6-snåret.

Här har vi tänkt ägna oss åt aktiviteter som inte innebär att vi träffar onödigt mycket folk. Promenera, sy och läsa. 

Jag har tagit med mig min nygamla symaskin inköpt på en köp/sälj site i höstas. Vi väntar tillökning i familjen och jag gillar att ägna mig åt att sy babykläder. Väl förbered med tyg, mönster och diverse sybehör har jag tagit mig an detta projekt.

 

I går gav vi oss i väg för att vandra vid Aups. Det tog dock en del tid att ta sig dit eftersom vi frestades att stanna vid olika vinaffärer och bunkra lite. Man är ju orolig för att det blir lock down i Frankrike och utegångsförbud. Då åker vi hem, men just nu fungerar vardagen som hemma förutom att man måste ha munskydd på sig på offentliga platser. Finns en del att önska när det gäller fransmännens användning av munskydd på korrekt sätt, men vem är jag att klaga. Jag får skylla mig själv som är här.

En härlig picnic i solen med fantastisk utsikt.

I skogen längs med vandringsleden växer massor av vild rosmarin, det doftar härligt. En del blommar med ljuslila små fina blommor. Vi plockade med oss några kvistar att använda till matlagningen inför nyår. 

Byn är vacker i vinterljuset. Denna bild är tagen på morgonen när solen är på väg upp och dimman fortfarande ligger kvar i dalen (mitt i bild)

I förrgår promenerade vi runt byn och tog en sväng in i slottsparken. Det slutade med att vi tappade bort

oss i alla labyrintgångar och hamnade i slottets hönsgård.

                                                    En vacker tupp och hans hov av hönor.

Efter mat och ett glas vin hamnar vi oftast här när det är kväll. Framför brasan med en bra bok eller en halv bra dvd. Lugnt och skönt!

 

Ett sista inlägg för denna gång

Nog finns det fortfarande förbättringspotential för Norwegian att jobba vidare på när det gäller hur man organiserar sittplatser ombord med avstånd. Vi blev alla åter igen placerade 3 och 3 medan flertalet stolsrader lämnades helt tomma.

Flertalet tomma rader att placera passagerare på

Flera av oss resenärer trotsade vår anvisade plats och flyttade runt. Förutom detta var det en lugn och behaglig flygtur. Vi landade 15 minuter innan avsatt tid och jag hann både med tåg och buss för att ta mig ända hem.

Väl hemma fanns min nyinköpta symaskin som jag köpt på byns köp och sälj site och säljaren så snällt levererat till min carport. Nu är jag åter med symaskin och den ser ut att vara någon modell yngre än den som hamnade på franska soptippen. Nu ska jag testköra den innan den hamnar i huset i Frankrike.

Åh...så fina stygn den syr. Ett bra köp!

Det är väldigt vackert även hemma i Skåne. Solnedgång över Öresund

Min sista dag

Sista dagen är alltid speciell och jag är typ rastlös hela tiden tills det är dags att lämna byn och köra mot Nice och flygplatsen.

Vaknade tidigt och det var mörkare än vanligt när jag startade min sista morgonpromenad. Solen var på väg upp bakom bergen och det är så vackert att skåda.

Sista morgonpromenad och sista soluppgång

Jag fixade, städade "min" öppna spis, dammsög och försökte dra mitt strå till stacken innan jag lämnar mannen med resten att göra i ordning, packa och städa. Nu hinner jag knappt skriva mer. Vi ska helt plötsligt boarda fast det är 45 minuter till avgång. Vi är en väldigt liten skara människor som väntar på att gå ombord på planet. Det blir gott om plats på planet och förhoppningsvis hinner jag med tåget.

För att få tiden att gå i förmiddags placerade vi oss på bänken under platanen och njöt av solen, kaffe och en macka med getost. Katten ville också vara med och rullade sig i utslängda lavendel blommor som fanns kvar efter lördagens bröllop i byn. Nu luktar hon som en provencalsk parfymaffär.

Både människor och djur mår bra i sol och värme

Efter fika tog jag min packning och mannen startade bilen mot Nice. Vi bestämde oss för en avstickare till Fréjus för lunch. Vi hamnade i hamnen där de mest storslagna båtar finns ankrade.

Det blev lunch och lite promenad innan avfärd mot flygplatsen och terminal 2.

                                                             Kiss and Goodbye
 
 

söndagspromenad

I dag har det blivit promenad till grannbyn Esparron för lunch i solen på deras terrass. Vi var dock de enda gäster som placerade sig utomhus och ägarinnan var lite konfunderad när jag frågade om det var ok att sitta ute. -Ska ni äta? Oui! Tokiga turister som sitter ute och äter lunch i oktober. Om man tänker på åldern på de andra gästerna som anlände och lokalens storlek så borde fler än vi placerat sig utomhus och Coronasafe. Jag blir inte riktigt klok på hur de tänker angående smittspridning eftersom alla tar av sig sina munskydd inomhus (om de nu överhuvudtaget hjälper). Vi kände oss lugna på terrassen och njöt av god mat i solskenet.

Promenad över fälten till grannbyn Esparron, ca 10 km ToR

Passade på att plocka lite efterrätt när vi passerade vinfälten. Smakar härligt

I väntan på mat

God paté till förrätt

Vi vet sedan tidigare att man inte ska ha bråttom när lunchen ska intas på Bistron i Esparron och vår förrätt fick vi förhållandevis snabbt medan vi fick vänta lite väl länge på varmrätten, men när den väl kom var tiden glömd. Smakade ljuvligt!

Pärlhöna, palsternackmos och ugnsrostade potatisar. Smakade fantastiskt gott

Till detta slog vi till med lite rosévin så här sista semesterdagen för mig, inte mycket en liten pichet på 25cl och tur var väl det. Det var så torrt så att det nästan knastrade mellan tänderna. -Nä det var ingen höjdare. Lite bättre till maten, men jag hade helt andra förväntningar när jag tog glaset till munnen och tänkte mig en härlig doft, god smak och solen i ansiktet.- Jaja jag överlever. Det kommer fler tillfällen längre fram i tiden.

När vi väl var hemma igen blev det fika i solen på slottsmuren. Vårt nya tillhåll. Här sitter man bra för att kolla på alla som besöker byn. Fransmännen sitter på torget nere i byn och vi svenskar sitter på slottsmuren och har koll. Nu är alla vägar in i byn under lupp. 

Här sitter vi och snicke snackar om allt möjligt och har samtidigt koll på besökare och även en del boende. Som hamnens ljugarbänk hemma i Viken.

I dag är det min sista dag före avfärd i morgon. Än så länge flyger Norwegian till Köpenhamn och jag hoppas det är så även i morgon. Flyger någon gång efter 7 på kvällen och hoppas tåget fungerar och jag kommer hem till Sverige innan midnatt. Jag har packat mina saker, vilket tog 5 minuter. Resten tar mannen i bilen. Ganska bra arrangemang. Vi får se om det blir något bloggat i morgon eller kanske i övermorgon. Vill gärna förmedla hur Norwegian sköter sig på hemresan.

Lördag med trädgårdsarbete

I dag har vi förpestat hela byn med vårt eldande i trädgården. Grannen har tidigare i veckan flyttat och lämnat kvar sin gamla tunna med julgran och annat skräp. Vi tyckte det var en bra idé att ägna oss åt att elda pinnar och trädgårdsavfall en stilla lördag i Provence, men vi hade inte räknat med en sådan rökutveckling som syntes över hela byn och vi ska inte tala om lukten.

När grannens gamla julgran hamnade i tunnan brann det som värsta fyrverkeriet och då blev jag lite orolig och hämtade vattenkannan med vatten. Det hade inte varit bra om vi satt byn i brand.

 

Under grenar och löv hittade vi en fin tallrik, men namnet på modellen var något knepig, Corona. Hoppas verkligen inte det är ett "tecken". Man hoppas ju komma hem osmittad.

Söt liten tallrik som dök upp under grannens trädgårdsavfall.

Grannen har flyttat sedan några dagar tillbaka, men inte så långt. Katten är fortfarande mest hos oss även om de försökt bära den med sig till deras nya boende, men vips så är den tillbaka i sitt revir och i vår fåtölj. Det är helt ok. Vi gillar att umgås med Mystique.

I morse kom jag ut på promenad lite senare än vanligt och det är ganska stor skillnad i ljus och temperatur om man väntar en halvtimma längre på morgonen. Förutom ljuset har också alla jägarna startat med sitt pangande. De verkar samlas vid åtta för att sedan åka ut i terrängen och släppa loss på sitt skjutbegär. Vanligtvis är jag nästan tillbaka hemma igen strax efter åtta, men i dag när jag var något sen var det ett himla massa skott runt öronen. 

Härligt ljus när solen är på väg upp

Till frukost överraskades vi av nybakad baguette och färska croissanter av vänner i byn. Så fantastiskt trevligt. Croissanterna sparade vi till eftermiddagskaffet som vi intog i solen på muren vid slottet.

Det har varit en fin och solig dag även om vinden är lite jobbig. Det blåser friskt och jag undrar om det inte är lite Mistral på gång.

Härligt gott, men med risk för muffinsmage

 Efter eftermiddagskaffet har jag ägnat mig åt att försöka läsa Var Matin, ortens Sydsvenskan. Vissa saker tror jag att jag förstår, men det blir mycket titta på bilder och översätta överskriften. Jag förstod dock att de samlas förnödenheter till de drabbade familjerna i Alpes Maritime som blev hårt ansatta av stormen Alex. I går när vi var i affären i Rians var det ett äldre par som samlade in varor som kunderna handlade och skänkte vid utgången. Vi förstod inte riktigt vad de samlade till, men handlade några saker som fanns på deras lista. Det blev duschcrème och toalettpapper. Nu förstår jag vad vi skänkte sakerna till. Känns bra att kunna hjälpa.

Ännu en sak att ägna sig åt i dagens tidning.
Detta handlar om betydelsen av olika franska ord. Jag hade 2 rätt av 14 möjliga. En rättvis bild av mina franskkunskaper?

Nu tar vinden i ordentligt och det är lite småkyligt här i skuggan under platanen. Nu ska jag hämta in lite ved och elda. Det blir mysigt.

Cassis

Dagens utfärd gick till Cassis, en av mina absoluta favoritställen vid Medelhavet. En riktig pärla! Inte de bästa och mest barnvänliga stränder, men annars finns allt. För tillfället tomt på turister och lugnt och skönt, vilket antagligen inte är det bästa för affärerna. Restaurangerna var dock ganska fulla med matgäster. De flesta restauranger hade flyttat ut sina bord och gjort bra avstånd. En del gäster satt ända ute vid kajen och hade vattnet som granne. Bra jobbat!

Själv gick vi en runda på dagens marknad. Handlade lite småsaker och sedan promenerade vi igenom hela Cassis till en mer avlägsen strand där vi inhandlade var sin panini och placerade oss på en bänk med utsikt över Medelhavet. Soligt och väldigt skönt. Jag bangade jeanskjol i morse då det kändes lite knepigt, men det blev kortärmad T-shirt och lättare byxor. Kjol, klänning eller bikini hade inte varit något problem då folk både solade och badade.

Kristallklart vatten, men bada? - Nä

Här gäller ordning och reda utanför stranden. Inga svettiga bara överkroppar eller string bikinis. På med kläderna! 

Vacker gränd

Det blir ett kort inlägg i dag. Ska snart på middag och behöver hem och byt om. Just nu sitter jag utanför Le Mairie och surfar och hör igenom fönstret hur sekreteraren där inne stämplar, stämplar och stämplar. Jag funderar på om någon i Sverige har den sortens stämplar och om vi använder dem och i så fall till vad. I Frankrike älskar man stämplar och signaturer på alla papper. Även om jag har ont om tid just nu så kan man knappast sitta här längre eftersom det luktar hiskeligt. Någon måste ha tappat eller hällt ut en JÄTTE flaska med sköljmedel och det luktar jasmin i hela vår gata. Ni som levde på 70-talet och använde en deodorant som hette Date precis så osmakligt luktar det i gatan. Fransmännen älskar när allt luktar. Dags att lämna bänken.

En tur bland vingårdar

Dagens utflyktsmål

Vi hade sedan tidigare planerat en tur med vänner för att besöka några vingårdar, äta lunch och inhandla lite vin. Vårt val föll på Rabiega och Chateau Berne. Vi valde Berne för lunch därför att vi var osäkra på om restaurangen öppnat på Rabiega. Vilken tur vi valde Berne för någon restaurang har ännu inte Yohan Adell på Rabiega lyckats få i gång. Vi hade turen att få en pratstund med Yohan även om han var upptagen med att visa Rivieraklubbens munskänkar runt på gården. Det tackar vi för. Vi uppskattar att du tog dig tid och berättade om alla vedermödor som du och dina kollegor behöver lösa för att få i gång gården. Ett makalöst projekt! Vi ser framemot ett besök när restaurangen och hotellet är i drift. Då satsar vi på övernattning med mat och dopp i poolen.

Ett makalöst projekt!

Lite provsmakning och inköp av några flaskor av de viner som för tillfället fanns blev det innan avfärd mot Lourges och såklart fika.

Svårt att se den svenska flaggan vaja, men den hänger där längs med flaggstången

Vacker omgivning

Det blev kaffe i Lourges och vi hamnade på det mysigaste lilla café som även var en klädesaffär.

Damen serverade kaffe i de mest underbara koppar, alla i olika mönster och form.

Trevlig idé med "loppiskoppar"

Vilket väder dagen har bjudit på, + 26 grader och vindstilla. Jag har verkligen haft det jobbigt i jeans, blus och Busnelkavaj i ylle och för att inte drabbas av kyla hade jag också med mig en yllesjal. Vilken tur att både kavaj och sjal kunde placeras i bilen, men hela dagen har jag önskat mig något lättare klädsel. När vi lämnade byn i morse hade vi inte en aning om att ett sådant toppen väder väntade runt knuten. Vid morgonens promenad som bara blev hälften så lång på grund av tidsbrist fanns det ingen värme i luften. Det var knappt ljust.

Vem kunde tro att dagen skulle bjuda på sol och värme

Nu tappade jag nog tråden lite och hängde upp mig på vädret, men tillbaka till dagens utfärd.

Efter fika i Lourges åkte vi vidare till Berne där vi bokat bord på deras terrass för lunch. Denna fantastiskt vackra vindomän som jag varmt rekommenderar er att besöka.

Vilken lunch vi avnjöt

Vi beställde in de mest fantastiska pizzor och hamburgare som vi åt med god aptit. Det som inte slank ner i magen packades in i pizzakartong och ska snart ätas upp. Inte för att jag är jättehungrig, men en liten pizzabit, lite skinka och en bit god ost kan nog få plats nu när kvällen närmar sig.

Lite inköp blev det även här. Några flaskor rosé (2) till mamma och lite olivolja till äldsta dottern.

Vi lämnade Berne mätta och svettiga för att åka vidare till vinaffären med 800 olika viner i Les Arcs.

Här är det inga vanliga varuvagnar när man ska handla utan rejäla korgar

Det är som en lösgodisaffär med vin och det är lätt att bli lite övermodig och handla utan eftertanke.

Bara att blanda snygga flaskor och snygga etiketter och hoppas på bingo, men de viner jag inköpt här vid tidigare tillfällen har alla varit av god kvalitet.

Nu börjar mörkret sänka sig över byn och det är dags att gå inomhus. Konstigt, men det är svårt att tro att morgondagen ska bjuda på sol och värme. Just nu är jag redo för en brasa inomhus, men i morgon är det jag som satsar på kjol och bara ben då det bär av mot Medelhavet och Cassis.

Lider mot höst

Hösten närmar sig även i Provence och träden börjar så smått skifta mot orange och rött. Det har regnat hela natten och morgonen var allt annat än inbjudande när det var dags för promenad. Fuktigt, halvmörkt och puget. Det var nära att jag stannade under dunbolstret, men Luther knackade på axeln och jag masade mig i väg.

Härliga höstfärger

Halvvägs under promenaden har jag arbetsmöte via mobilen på Teams och då piggnar man till. Att ha arbetsmöte under min semester hör inte till vanligheterna, men just nu känns det befogat med allt som händer med nytt datorsystem och massor av annat. Jag har lovat mig själv att det inte ska bli en vana även om det är hur enkelt som helst att koppla upp sig och jobba på distans.

I dag, onsdag är det marknadsdag i St. Maximin och vi åkte en runda för att dels besöka marknaden och dels handla lite i mataffären. Jag fick äntligen min kortkod till mitt Mastercard i går. Ibland händer saker plötsligt. I går morse fick jag ett sms från min arbetskamrat att hennes vän som köpt vårt gamla hus hade ett brev till mig hemma hos honom. Jag skickade dit en löpare som öppnade brevet från Credit Agricole och snart hade jag fått min kod via sms och ännu bättre den funkade när jag testade i dag. Äntligen kan man pusta ut och släppa de bekymren. Vi flyttade från det huset för ca 4 år sedan och jag har ändrat adress vid ett flertal tillfällen eftersom vissa brev fortfarande dyker upp i fel brevlåda medan andra hamnar i rätt låda. Det verkar som det finns ett lokalt adressregister och ett för den nationella delen av banken. Nu har jag åter påpekat att adressen är fel. Vi får väl se om det funkar denna gång.

Äntligen ett fungerande Mastercard

Några spännande inköp på marknaden vet jag inte om det blev, fler oliver, tvålar och grönsaker. Det var i och för sig tillräckligt spännande. Vi fikade i solen som lagom till lunchtid värmer skönt, men oj vad det blåser istället.

Det här är ett trevligt fika ställe som vi ofta besöker, Cercle Philharmonique

Som ni nu nog redan förstått så är det mycket fika i vårt franska liv och väldigt mycket mat överhuvudtaget. Mannen knorrade i dag när jag bjöd på äppelkaka och kaffe efter lunchen - Vi äter ju hela tiden. Så sant så sant! Frukost, fika, lunch, fika och middag. - Ja, det är ju därför jag måste ut och promenera hela tiden. Det går ju inte att sitta på rumpan och läsa böcker även om det också är trevligt.

Fika med äppelkaka i solen. På bilden syns det inte hur mycket det blåser. Mannen ser ändå ganska nöjd ut trots att vinden viner runt kopparna. Det blev en kort fika efter en kvart gav mannen upp för att istället gå hem och förbereda sin gryta till kvällens middag. - På tal om att äta hela tiden!

Vill dela med mig av fenomenet när fransmän handlar. Det är så frustrerande att befinna sig i kön till kassorna i mataffären och för att inte bli helt knasig ägnar jag mig åt att dokumentera, vilket som tur är ingen märker.

Fransk uppläggning av varor på bandet. Det kan tilläggas att fransmän verkar älska att inhandla tvättmedel och rengöringsmedel.

Den svenska varianten av uppläggning av varor med alla streckkoder åt rätt håll för att underlätta för kassörskan, men jag tror hon fortfarande funderar på varför varorna ligger på detta vis. Dessutom betalar vi varken med check eller kontanter och vi packar våra varor under tiden och är färdiga och har betalt innan kassörskan gett oss alla kvitton.

Det kan tilläggas att både kassörskan och kunden före oss hade sina munskydd under näsan hela tiden medan jag som ordentlig svensk stod där bakom i kön och led i mitt munskydd och med imma på glasögonen. Stundtals är munskyddet riktigt jobbigt och påfrestande. Skönt att slippa sådant hemma i byn.

I dag har mammas gamla symaskin åkt till tippen och det kändes inte helt bekvämt. Den har varit med oss väldigt länge. Tyvärr var den utom räddning.

Mot sista vilan

Infarten till tippen består av en fantastisk fin olivlund så symaskinen får en vacker omgivning på sin sista färd. - Ledsen mamma, men den var utom räddning.

Vackert