Allt har ett slut

Passerar detta hjärta varje morgon under min promenad.

Allt har ett slut och även så denna semester. Det har varit 10 härliga dagar i ett soligt och varmt Provence och allt har fungerat på bästa sätt. Tacksam för alla croissanter och fikastunder, mysiga stunder framför brasan med film och ett glas vin och inte minst morgonpromenader med efterföljande frukost som mannen förberett. 

Vi testade min hemkokta sylt till osten i går kväll och den var inte så hemsk som jag var rädd för. Mannen tyckte den smakade helt okej och det finns några små burkar för hugade spekulanter om någon mer än vi vågar testa. Den är säkert väldigt nyttig och innehåller säkert massor av antioxidanter, men det är bara som jag hittar på.

Färgen är i alla fall fin

Jag hann med en sista morgon promenad innan avfärd mot flygplatsen i Nice. Det var fortfarande knappt ljust när jag gav mig i väg ut, men katten var snabbt på hugget när jag öppnade luckorna och hoppade in för en tidig frukost. Den katten verkar inte ha någon botten när det gäller mat.

Det har blivit mörkare och mörkare för varje dag som gått och snart kommer det inte att vara ljust förrän efter 08. När jag kom var det fortfarande ljust klockan 07. Det går fort nu mot mörkare tider. På kvällarna är det ljust till ca 17.30 så det blir till att vänja sig vid mörkare dagar när man kommer hem.

Hösten har också gjort sig mer påmind under min tid här och bladen på träd och buskar har övergått till mer gult och rött.

Vackert

På återseende, förhoppningsvis till nyår.

Á bientôt

 

25 000 steg senare

I dag firar vi alla pappor och skålar för dem. Känns konstigt att inte kunna ringa sin egen pappa och säga grattis på Fars dag, men han vet nog att jag tänker på honom i dag. 

Skål alla pappor, plastpappor och bonuspappor eller vad det nu kallas.

I dag har vi ägnat dagen åt att promenera till Varages och tillbaka. En vandring på 25 000 steg och som tog lite mer än 4 timmar att avverka inklusive 2 stopp för fika. Vägen dit kantades av jägare som satt på pass och man är alltid orolig för att en skottsalva ska träffa en där bak. Jag hade utrustat mig med reflexväst uti fall att de skulle få för sig att vi var något ludet vilt. En del av vägen fick vi sällskap av en liten söt jakthund som nog blev besviken när hon upptäckte att vi var 2 vanliga promenerande människor och inte ett vildsvin. Hon traskade besviket vidare och vi traskade lättade vidare.

Den här fina gamla eken har vi passerat många gånger och en del bilder finns med detta träd. Tyvärr har det nog gjort sitt, men utseendet är fortfarande fint.

Va, jag som trodde jag hittat 2 vildsvin.

Vi har gått den här vägen många gånger tidigare, men aldrig vägen tillbaka som vi hittade i dag. Vi fikade vid kapellet, Saint Pothin i Varages. Vi hittade därefter en för oss okänd väg tillbaka från kapellet och hamnade på ett helt annat ställe än vanligt.

Fin utsikt när man avnjuter sin efterlängtade macka

Vi kom ner på den gamla banvallen nedanför Varages och kunde sedan följa den vägen nästan hela vägen tillbaka till St. Martin. Några få avvikelser fick vi göra men vi promenerade max några 100 meter på vägen annars traskade vi på och var skyddade från biltrafik.

Gammal väg, men ny för oss

Järnvägstunneln i Varages

Gamla stationen i Varages, nu bostad

Olivskörden är i fullgång

Kan det vara ett konstverk eller något som ska hindra bilar från att köra fort, men vi mötte inte en ända bil

Helt perfekt för promenad

Grattis på Farsdag, dottern ringer och grattar

En del spektakulära boenden och annat finner man längs med denna väg. Någon har en stor förkärlek till gamla och skrotiga bilar. Man undrar vad alla bilar ska användas till. 

Saknar Borgmästaren i Barjols sin bil?

Här fick vi lite problem efter som delar av banvallen är avstängda för arbete. Vi lyckades ta oss ut på bilvägen för en kort promenad innan vi åter kunde gå på banvallen igen.

Sista biten innan vi når St. Martin

Fint gammalt arbete längs med banvallen. Liknar även Region Skånes Hexagoner.

Vackert lavendelfält längs med vägen

Efter 25 000 steg fick jag för mig att gå ut och leta Smultronbär för att koka lite sylt. Kanske inte min bästa idé, men sylt blev det. Jag slängde det mesta eftersom jag inte tycker det smakar jättegott. Ska prova lite till kvällens ost. Kanske ångrar jag att jag kastade det mesta.

Nu ska jag inomhus och njuta av min sista kväll. I morgon bär det av hemåt, men jag tror jag ska hinna med en sista morgon promenad innan det är dags att åka till Nice och flygplatsen. 

Katt tema

Mystique i soffan

I dag blir det ett kort inlägg med katt tema. Grannens katt har börjat ta över och tycker att kattlivet är mer behagligt hemma hos oss än hos grannen och vem kan motstå den här korpulenta lilla damen. När jag eldar i öppna spisen intar hon hedersplats och njuter av värmen från brasan.

- jag ligger bra här, ni kan åka i väg.

När hon kommer in på morgonen efter nattens övningar utomhus och har ätit sig mätt på den godaste av  kattmat lägger hon sig för att vila i min korg full av gosiga inneskor. Här tycker hon att hon ska stanna hela dagen och vägrar gå ut när vi ska åka i väg på utfärd.  I dag fick jag fick lyfta ut skrället och nu när det snart är kväll och mörkret börjar sänka sig över byn då är hon tillbaka för att sitta i knäet och bli kelad med.

Släpp ut mig

Vi åkte till Aups och promenerade runt på marknaden, handlade lite oliver och valnötter. Självklart blev det en fika i solen. Vädret är fortfarande väldigt behagligt, runt 18-20 grader. Katterna verkar förfölja oss i dag och den här lilla rackaren tittade sorgset på mig genom fönstret.

En risig stackare

Vi stötte på ännu en katt under vår promenad i Aups, men denna var en risig stackare som ingen verkar ha brytt sig om på länge. Det finns gott om stackars katter i alla byar och vi kan inte förbarma oss över alla. Det räcker med lilla Mystique.

Efter Aups blev det lite inköp på Hyper U i St Maximin, sista inköpen innan hemfärd. Efter shopping skyndade vi oss hem för lunch och därefter gick jag ut i solen, placerade mig på bänken med utsikt över slottet och läste min Camilla Läckberg bok, Gökungen.

Härligt ställe för läsning

Mannen kom med fika och sedan besökte vi Madame och skvallrade en halvtimma. Nu eldar vi i båda våra brasor, middags förbereds och därefter blir det sista filmen med Beck, nr 46. Kan rekommendera alla avsnitten. Jag gillar inte sista dagen på min semester, men inte heller näst sista dagen. Komplicerat!

 

Helgdag i Frankrike

I dag den 11/11 är det helgdag i Frankrike. Fransmännen firar dagen för vapenstillestånd i första världskriget (Jour d’armistice) och vädret kunde inte vara bättre för en stilla helgdag. Vi planerade att promenera till grannbyn Esparron för att äta lunch på deras Bistro, men som vanligt var vi inte ute i tid för att boka bord utan vi fick packa picnic istället. Det är inga problem om man har något att göra picnic av, men det saknade vi. Vi fick börja med att åka och handla bröd för att göra mackor av och såklart croissanter. Vi tog det lugnt, tvättade en maskin och fick även tid till att olja in alla våra bänkskivor och vaxa vårt köksbord.

Stackars bänkskiva, behövde verkligen lite olja

Härligt väder för vandring och vi upptäckte redan 100 m från byn att vi var klädda alldeles för varmt. Det var bara att börja skala av och fylla ryggsäcken med plagg efter plagg. T-shirt och shorts hade varit rätt klädsel, men vi hade vandringsbyxor, ulltröja och mer därtill.

Vilket håll ska vi gå åt?

Vårt första måltidsstopp blev i solen på lekplatsen i Esparron där vi åt våra mackor och vårt andra stopp blev på åkern på tillbaka vägen. På vägen till Esparron vandrar vi genom skogen och sedan tar vi vägen mellan fälten tillbaka mot byn. Båda vägarna är trevliga på olika vis, men vackrast är den mellan fälten då utsikten mot vår by och slottet fyller ens synfält. Vi hittade ett litet stenhus att luta ryggen mot när vi intog vår andra fika med kaffe och croissant. Vi lyckades med både lunch och eftermiddagsfika.

Härlig november dag i solen

Nu ska jag gå och plocka in mina lakan som hänger på tork i trädgården och sen är det väl dags att tända brasan och förbereda middag. I morgon blir det besök på marknaden i Aups och lite sista inköp innan det snart är dags för mig att åka hem och göra skäl för min lön. Känns inte jättefrestande. Det är väldigt behagligt att befinna sig här i Provence och njuta av sol och mysiga utflykter.

Jakten på trädgårsplattor

Gårdagskvällen bjöd helt oväntat på blixt, dunder och hällregn. Vi väntade bara på att strömmen skulle försvinna ännu en gång mitt i Beckfilm nr.2, men denna gången klarade sig elen genom hela ovädret. Det sprutade vatten ur brunnarna och forsade längs med gata och vi stängde snabbt alla fönsterluckor för att hålla vattnet på rätt sida om ytterdörren. Vattnet kommer alltid i stora mängder och med en sådan hastighet och man vill inte riskera något. Det är ju inte helt ovanligt att vattnet letar sig in i dessa gamla stenhus och man är glad varje gång man slipper vatten på fel sida om ytterväggen. 

Värmande brasa

Det gick ingen nöd på oss under ovädret. Vi tuggade på lite aptitretare och smuttade på ett gott rosévin i väntan på att middagen skulle bli färdig. - Jodå, ett gott rosévin kan man dricka även på hösten.

Aptitretare framför brasan

Efter allt regnande i gårkväll låg dimman tät över dalgången i morse och effekten när det börjar ljusna är magisk.

Olivlunden har inte kommit till sin rätt de andra morgnarna, men i dag var den fantastisk.

Äntligen, en vacker bild på olivlunden

Slottet gör sig också bra i detta ljuset. Jag tycker det blir dramatiskt med molnen och det dåliga ljuset. Min fantasi skenar gärna i väg när slottet ser så här dramatiskt ut och jag undrar vad som hände där uppe på 1400-talet. Hade de vilda gästabud med vin, vildsvinsskinkor och dans eller var det fattigt och eländigt? Jag tror dock de hade det bra på slottet och använde bönder och andra lägre stående personer till att göra deras tillvaro bekväm. Någon jagade säkert vildsvin, hjort och en och annan kanin medan någon annan tillredde maten samtidigt som någon fyllde deras brasor med ved.

Slottet i morgonljus

I dag for vi i väg för att leta stenplattor till vår tomt. Inget jättesvårt uppdrag eftersom vi vet vart vi ska åka, men ändå kollade vi av 3 olika affärer innan vi bestämde oss. Man vet ju aldrig, det kanske dyker upp något fantastiskt snyggt till en billig peng i nästa affär. Tyvärr, blev det inte så. Vi fastnade för stenplattan i första affären och fick ett kostnadsförslag som jag redan lämnat vidare till Madame för att lämnas vidare till rätt hantverkare. Nu får vi vänta och se. Plötsligt händer det!

Vi valde platta med namn från grannbyn

När vi ändå var i Manosque för att titta på plattor bestämde vi oss för en promenad genom stan. Det var lugnt och skönt att strosa runt och givetvis blev det en fikastund i solen.

Vacker fasad på affären

Snart dags för en sådan här som t.o.m. går att köra i trappor

Vad säljer de här?

Alltid roligt att studera omgivningen och folk medan man fikar. Affären rakt framför oss verkar vara ett populärt ställe. Folk stod i kö utanför, vilket gjorde oss väldigt nyfikna. Mannen traskade fram för att ta reda på vad som var så populärt och såklart handlade det om mat. Där verkar det säljas den bästa lunchen. Vi nöjde oss med vår dagliga croissant.

Möte med Region Skåne

I dag blev det ett jobbmöte utomhus med mina arbetskamrater. Jag hade absolut den bästa och vackraste bakgrunden. Vad slår ett slott i eftermiddagssolen?

Mysigt på hösten

Först vill jag meddela att jag skrivit hela dagens inlägg, men när jag skulle publicera tappade jag internet. Vad hände då? Allt försvann, POFF borta. Man blir ju helt galen, men det är då man andas "fyrkant" tar tag i mannen som vilar på soffan och säger, dags för promenad. Vi har inget eget internet i vårt hus (det är en annan historia) så jag snyltar på amerikanskans. Sitter på muren utanför hennes hus eller på hennes trappa, laddar ner bilderna till mitt inlägg och sedan går jag in och skriver. När jag är färdig går jag tillbaka till muren eller trappan för att publicera. Brukar gå bra i 99 av 100 fall. I dag var 100:de gången. Krasch boom!

Här kommer en ny version eftersom jag inte kommer ihåg vad jag skrev tidigare. 

Det är härligt i Provence på sommaren, men det är något speciellt med hösten. Det är lagom varmt på dagarna när solen tittar fram och mysigt på kvällarna när mörkret sänker sig och man tänder brasa och sterainljus.

Goda måltider framför brasan

Det är livskvalitet att få äta och dricka gott framför brasan och sedan kura ihop sig i soffan med resterna i vinglaset framför en gammeldags DVD-film. Vi är ju i motsats till fransmännen glada för tända stearinljus och ljuslyktor, vilket är en fördel när strömmen helt oväntat försvinner mitt i Beck filmen. Det är då fransmännen springer runt och letar efter ficklampa när vi lugnt myser vidare i skenet av stearinljus.

Huset med kvällsljus

Krig mot ogräs

Kriget mot ogräset i vår nya tomt pågår för fullt och 25kg vägsalt räckte inte långt, men förhoppningsvis en bit på vägen. Jag har köttsår i ena handflatan av allt hackande och jag hoppas på mindre växtlighet vid nästa besök. I morgon ska vi åka och titta på stenplattor för att sedan kanske få någon hantverkare att förbarma sig över vår tomt. Det är alltid ett problem att få den hantverkare som man vill ha att ta sig an jobbet. 

I går morse, tisdag, var jag uppe för tidigt för mitt eget bästa, men jag kunde inte sova. Det var lika bra att ge sig ut på promenad utrustad med ficklampa. Mötte bara familjen rådjur som också var morgonpigga och skuttade över vägen mot bättre marker. Inte ens de mest ilskna hundarna i byn var vakna och kunde skälla ut mig. Skönt för jag gillar inte dem och försöker varje gång jag passera deras grind ge dem tinnitus med mitt hundlarm. Hittills verkar de inte ens bry sig. 
Gårdagen ägnade vi åt att besöka Aix en Provence, vilket är en fördel på hösten. Nu kan man strosa omkring och kolla på saker utan värmen som dallrar över asfalten. I somras var det extremt varmt, +38, när vi besökte Aix och nu i november 20 grader lägre. Skönt!

Jag hade ett mål med besöket och det var att besöka tvålaffären för att köpa en tvålhållare med magnet. Istället för att behöva skruva den i kaklet är den med sugpropp och fungerar jättebra. Nu hade jag bestämt att det kunde bli bra gåvor till jul och stormade in i affären för att plocka åt mig ett antal. Tyvärr var alla slut och vi fick rekommendationen att åka vidare till Antibes eller Marseille där det säkert fanns fler. Njae, det blir inga tvålhållare i paketen från tomten och inga fina väldoftande två heller. Det går bra att genom bilden förnimma väldoften som sprider sig från en del tvålar medan andra luktar förskräckligt starkt. Smaken är som baken även när det gäller tvål. Själv har jag ett favorit tvål, verveine (verbena) och mandarin, doftar ljuvligt. 

Väldoft eller?

I dag i motsats till i går försov jag mig. Låg i sängen och räknade klockslagen från byns klockstapel, vilket jag brukar göra varje morgon men det blev lite väl många slag och jag undrade om jag räknat fel.

Det hade jag inte och promenaden fick jag spara till i eftermiddag, vilket passade bra i mitt internetkaos.
Efter frukost packade vi bilen full med trädgårdsavfall och gjorde kanske något otillåtet, men jag vet inte? Är det tillåtet att slänga löv och kvistar i skogen? Vi tömde våra säckar med avfall på vägen genom skogen när vi åkte till marknaden i St. Maximin de la Baume. Även här var det lugnt och skönt. Gjorde inga stora inköp förutom peppar. En fika utomhus (+18) vill man inte missa och vi hittade enorma croissanter på bageriet bredvid baren. Fransmännen är bäst på att baka croissanter och de är väldigt svåra att avstå i från och varför ska man det? Croissant och café crème är ett måste.

Fikatime