En nyårsgäst har dykt upp så nu är vi 3

 Grannens katten, Mystique, dök upp på morgonen och skrek i högan sky. Mat !,  men med den rondören som hon har så går det nog ingen nöd på katten. Självklart serverades katten byns bästa kattmat. Hon slickade nöjt i sig och gav sig i väg på nya äventyr. Antagligen mätt och belåten för vi har inte sett röken av henne efter morgonens måltid. Hon dyker nog snart upp, när mörkret sänker sig och vi sätter oss till bords då brukar hon vilja delta.

Det är fortfarande ljust här och klockan är snart halv sex. Skönt med extra långa dagar då hinner man göra massor av saker, vilket mannen tycker är tröttsamt. 

Trädgården måste skötas sen kan man chilla

Ostron serveras på var mans nyårsfest i Frankrike

Föredrar paella, men hos oss blir det fisk i ugnen

Fransman i bästa nyårsstass

I dag har det varit många aktiviteter, marknad i Aups, rensat ogräs i trädgården, promenerat, letat ved i skogen och dammsugit. - kan du inte bara chilla lite? - jag måste läsa min bok, säger mannen. Men att promenera och leta ved och gå på marknad är väl att chilla? Efter 43 år har vi fortfarande olika åsikter om vad chilla är. 

Bästa fikonbullarna

Har ansträngt mig med vispen

Nu fikar vi ( chillar) och äter fikonbullar som mamma gjort och jag tagit med mig från Sverige. Hela vår dag är åter igen upp och ner som det brukar bli när vi är i Frankrike. Vi äter croissanter och dricker kaffe när andra äter lunch och vi äter lunch när andra dricker eftermiddagskaffe. Nu fikar vi när andra snart äter middag (dock inte i Frankrike).

Lika bra att starta nyårsmiddagen sent då kanske det finns en chans att jag är vaken till 12, men tveksamt. Här är dessutom så tyst och raketfritt att alla svenska hundar kunde komma hit på rehab. Absolut förbud mot egna fyrverkerier och smällare. Något att ta efter i Sverige. Snacka om pengar som går upp i rök.

I dag när vi var i Aups besökte vi kyrkan, tände ljus för de som lämnat oss under året. Tittade också lite extra på deras julkrubba. Det kallar jag krubba. En hel stad med figurer (Santons) runt omkring Jesusbarnet.

Det är väldigt mycket fokus på influensan här och alla uppmanas att vaccinera sig. Vi är fullvaccinerade med allt som man kan få, men det finns ändå inga garantier. Tyvärr har amerikanskan även fått ställa in sin ombokade flygresa över Atlanten. Coviden som var borta i veckan har åter blommat upp och gör det omöjligt att resa. Trist

Skydda dig mot influensan!

Nu ska vi anstränga oss och komma i festmood, byta om, duka fint och pynta oss. Äta gott, dricka lite champagne och kanske byta om igen till morgonrock och hänga framför en deckare.

Jag delar med mig av denna fina bild som grannen skickade på Sickan. Katten som tillhör dottern i Åre bor hemma hos oss över vintern och har grannen som kattvakt. Verkar inte gå någon nöd på honom

Gott Nytt År önskar vi er alla. Ett nytt år med god hälsa, lägre elräkning och inga krig. 

2023! Vi är redo

11 grader ute och 11 grader inomhus

 

Ser lite ruggigt ut redan när vi körde upp för backen till byn

Vi anlände sent på eftermiddagen i går och temperaturen i huset var samma som utomhus. Det var bara att starta i gång båda brasorna och försöka få lite värme att sprida sig i huset. 11 grader funkar så där. Efter att ha packat in allt, fixat lite och fått upp temperaturen till 18 grader i köket blev det snart dags att inta kvällens måltid.

För att göra livet lite enklare transporterade vi fryst köttfärssås genom Europa. Bara att värma och koka lite pasta. Färdigt.

Tog även med mig hyacinter från Vikens blomsterhandel och mossa från Lerbergsskogen för att smycka mitt köksfönster med. Fransmännen i byn pyntar gärna men resultatet är lite tveksamt. Vi har inte riktigt samma smak.

Blev nöjd med mitt arrangemang. Kastade ner en liten ljusslinga i packningen som kom väl till användning.

Här kommer årets julsmyckning i byn:

Smaken är som baken, men jag hade absolut saknat utsmyckningen om den inte fanns

Några saker är bättre än andra:

Söt liten gran på Bistrons trappa

Det var kyligt att krypa ner i sängen när det var dags att sova i går kväll. Jag sov med yllesockor på under duntäcket och yllefilt ovanpå täcket. Man sover i allafall gott när endast näsan sticker ut. Morgonen var åter kylig innan brasan kom i gång.  Efter promenad, frukost och dusch  skulle kläderna på som låg i sovrummet. Håhå så kalla kläder. Jag fick lägga BH:n på elementet innan jag tog på den. Som värsta kallbad. Morgonen var behaglig utomhus även om det var dimmigt. Ingen mössa eller vantar behövdes utan lagom varmt.

 Dagen har vi ägnat åt att handla mat inför nyår. Det behövs ju inte så mycket när deltagarna till årets nyårsmiddag lyser med sin frånvaro. Inte ens katten har dykt upp. Det blir fisk, chokladbakelser och champagne.

Den här söta tårtan valde vi bort, men vi vet vilka små som hade gillat den.

Vi valde faktiskt bort även denna champagn. Den var i dyraste laget. Hade dock varit spännande att få smaka.

Nu sitter vi här med tända ljus, lyssnar på en sprakande brasa. Mannen läser bok och sköter brasan. Jag försöker blogga på min telefon och sköter kaffet. Amerikanskans internet verkar strejka så jag gör mitt bästa på denna lilla platta. Är bokstäverna konstiga så vet ni varför. 

I går när vi kom och packade ur bilen så upptäckte vi att amerikanskans olivträd saknades i alla hennes 3 krukor. Märkligt tyckte vi och skickade en bild till henne. Hon svarade snabbt att någon stulit dem för 2 veckor sedan. Va, vem stjäler olivträd? 

Krukorna gapar tomma

Tyvärr är det så att belysningen i byn är släckt på natten och då är det fritt fram att sno åt sig saker utan att någon ser. Amerikanskans hus ligger mitt i byn , men det verkar inte hindra de fräcka personer som ägnar sig åt stöld. 

Även vildsvinen närmar sig byn när allt är nedsläckt och de har bökat upp hela lekplatsen.

Ser inte jättefint ut, men man är glad att man slipper träffa familjen vildsvin just här 

I kväll vankas det fisksoppa, krutonger och lite gott vitt vin. Nu sänker sig mörkret över byn och det är dags att tända utsmyckningen i köksfönstret. 

 

Julefriden är slut..

 

Julefriden är över

Nu är julen över och det är dags att invänta ett nytt fräscht år, 2023 står i farstun och knackar på. Ett år med nya förhoppningar och önskningar om ett bättre år. Vi vill alla lämna sjukdom, krig och elände bakom oss och se människor glädjas över det som är viktigt. 

Med julen och dess familjegemenskap bakom mig har jag nu hunnit avverka en (1) arbetsdag i Region Skånes tjänst och är nu i semestermood och på väg mot sydligare breddgrader och förhoppningsvis lite sol och fler plusgrader än i Skåne.

En del av familjen, katten bor tillfälligt hos oss men deppar när vi ska lämna honom. Han ligger mitt i min packning.

På väg genom ett regnigt södra Tyskland 

En lugn och behaglig resa genom Skåne, Danmark och en bit in i Tyskland. Ju längre söderöver i Tyskland vi kommer desto mer trafik. Man blir alltid lika förvånad över hur mycket trafik det kan vara på Autobahn i Tyskland. - Var ska alla en vanlig onsdag i december?

Även om trafiken varit tät så har allt flutit på bra, mannen har kört och jag har sovit, pratat i telefon eller läst bok. Nu läser jag Jenny Colgans bok om Jul på det lilla hotellet vid havet, en mysig bok om ön Mure. Kan rekommenderas. 

100 mil och 12 timmar senare checkade vi in på hotellet i Walldorf. Denna gång blev det Leonardo, helt ok och prisvärt, 109 Euros med frukost. Det blev en promenad in till byn för middag, vilken tur mannen varit förutseende och tagit med pannlampa. Den behövdes verkligen i denna nersläckta elsparande värld.

Denna gång blev det middag på Erbprinzen - ojojoj med mat. Tyska jätteportioner, men så gott. Jag valde lasagne och mannen schnitzel som vi sköljde ner med var sitt glas vitt vin. Hur gott som helst och helt omöjligt att äta upp. 

Speciellt vinställ på Erbprinzen

Supergod mat och maxi portioner

 Vi var glada över att få promenera tillbaka till hotellet efter all mat. Hotellet överraskar genom att bjuda på vin i receptionen. Det tror jag faktiskt aldrig jag varit med om.

Ta för er! Hotellet bjuder på vin

Dags att läsa lite om människorna på Mure och sedan sova inför morgondagens etapp mot Frankrike. Tanken var ju att fira nyår tillsammans med vänner och från början var vi 7 stycken som skulle sammanstråla i byn och tillsammans skåla in 2023. Nu är vi 2, mannen och jag. Amerikanskan har covid och tvungen att boka om flygresan till ett senare datum, Halmstadparet är tveksamma till att flyga på fredag då de drabbats av halsont och feber och de från Steninge lämnade walk over redan innan jul då de också fått covid. - Vi får väl roa oss själva och klä oss i alla inköpta festliga diadem och "flugor" i guld, skåla och antagligen sova innan tolvslaget. Det nya året får vi fira vid en senare middag då alla frisknat till. Dags att sova - Godnatt fån Tyskland.

Allt har ett slut

Passerar detta hjärta varje morgon under min promenad.

Allt har ett slut och även så denna semester. Det har varit 10 härliga dagar i ett soligt och varmt Provence och allt har fungerat på bästa sätt. Tacksam för alla croissanter och fikastunder, mysiga stunder framför brasan med film och ett glas vin och inte minst morgonpromenader med efterföljande frukost som mannen förberett. 

Vi testade min hemkokta sylt till osten i går kväll och den var inte så hemsk som jag var rädd för. Mannen tyckte den smakade helt okej och det finns några små burkar för hugade spekulanter om någon mer än vi vågar testa. Den är säkert väldigt nyttig och innehåller säkert massor av antioxidanter, men det är bara som jag hittar på.

Färgen är i alla fall fin

Jag hann med en sista morgon promenad innan avfärd mot flygplatsen i Nice. Det var fortfarande knappt ljust när jag gav mig i väg ut, men katten var snabbt på hugget när jag öppnade luckorna och hoppade in för en tidig frukost. Den katten verkar inte ha någon botten när det gäller mat.

Det har blivit mörkare och mörkare för varje dag som gått och snart kommer det inte att vara ljust förrän efter 08. När jag kom var det fortfarande ljust klockan 07. Det går fort nu mot mörkare tider. På kvällarna är det ljust till ca 17.30 så det blir till att vänja sig vid mörkare dagar när man kommer hem.

Hösten har också gjort sig mer påmind under min tid här och bladen på träd och buskar har övergått till mer gult och rött.

Vackert

På återseende, förhoppningsvis till nyår.

Á bientôt

 

25 000 steg senare

I dag firar vi alla pappor och skålar för dem. Känns konstigt att inte kunna ringa sin egen pappa och säga grattis på Fars dag, men han vet nog att jag tänker på honom i dag. 

Skål alla pappor, plastpappor och bonuspappor eller vad det nu kallas.

I dag har vi ägnat dagen åt att promenera till Varages och tillbaka. En vandring på 25 000 steg och som tog lite mer än 4 timmar att avverka inklusive 2 stopp för fika. Vägen dit kantades av jägare som satt på pass och man är alltid orolig för att en skottsalva ska träffa en där bak. Jag hade utrustat mig med reflexväst uti fall att de skulle få för sig att vi var något ludet vilt. En del av vägen fick vi sällskap av en liten söt jakthund som nog blev besviken när hon upptäckte att vi var 2 vanliga promenerande människor och inte ett vildsvin. Hon traskade besviket vidare och vi traskade lättade vidare.

Den här fina gamla eken har vi passerat många gånger och en del bilder finns med detta träd. Tyvärr har det nog gjort sitt, men utseendet är fortfarande fint.

Va, jag som trodde jag hittat 2 vildsvin.

Vi har gått den här vägen många gånger tidigare, men aldrig vägen tillbaka som vi hittade i dag. Vi fikade vid kapellet, Saint Pothin i Varages. Vi hittade därefter en för oss okänd väg tillbaka från kapellet och hamnade på ett helt annat ställe än vanligt.

Fin utsikt när man avnjuter sin efterlängtade macka

Vi kom ner på den gamla banvallen nedanför Varages och kunde sedan följa den vägen nästan hela vägen tillbaka till St. Martin. Några få avvikelser fick vi göra men vi promenerade max några 100 meter på vägen annars traskade vi på och var skyddade från biltrafik.

Gammal väg, men ny för oss

Järnvägstunneln i Varages

Gamla stationen i Varages, nu bostad

Olivskörden är i fullgång

Kan det vara ett konstverk eller något som ska hindra bilar från att köra fort, men vi mötte inte en ända bil

Helt perfekt för promenad

Grattis på Farsdag, dottern ringer och grattar

En del spektakulära boenden och annat finner man längs med denna väg. Någon har en stor förkärlek till gamla och skrotiga bilar. Man undrar vad alla bilar ska användas till. 

Saknar Borgmästaren i Barjols sin bil?

Här fick vi lite problem efter som delar av banvallen är avstängda för arbete. Vi lyckades ta oss ut på bilvägen för en kort promenad innan vi åter kunde gå på banvallen igen.

Sista biten innan vi når St. Martin

Fint gammalt arbete längs med banvallen. Liknar även Region Skånes Hexagoner.

Vackert lavendelfält längs med vägen

Efter 25 000 steg fick jag för mig att gå ut och leta Smultronbär för att koka lite sylt. Kanske inte min bästa idé, men sylt blev det. Jag slängde det mesta eftersom jag inte tycker det smakar jättegott. Ska prova lite till kvällens ost. Kanske ångrar jag att jag kastade det mesta.

Nu ska jag inomhus och njuta av min sista kväll. I morgon bär det av hemåt, men jag tror jag ska hinna med en sista morgon promenad innan det är dags att åka till Nice och flygplatsen.