Sol, stup och helt fel kläder

Vaknar av att solen lyser in i rummet och inser att jag ännu en dag är utrustad med helt fel kläder. En helt underbar soluppgång väntar över Medelhavet och vårt boende.

Eftersom detta är en morgon då klockan ställts tillbaka och frukosten inte serveras förrän halv nio tar jag på mig gympaskor och ger mig ut för promenad runt Villa Juli. Det är extremt backigt och första biten uppför känns som naturlig stretch av vadmusklerna. Efter bara några minuter når jag byn Speracédes och därifrån har jag en helt ny vy med utsikt över sjön Lac de St. Cassien längst bort i dalen.

Lac de St. Cassien skymtar långt bort i dalen

Promenaden blir kort och snart är jag tillbaka på Villa Juli igen, duschar och klär på mig helt fel kläder. Det är säkert minst + 20 gradet redan och jag har inget annat än jeans och skjorta. Till min lycka hittar jag ett par "steps" i min skopåse som befriar mig från tjockare strumpor. Frukosten serveras på terassen med utsikt ner till Cannes och man skymtar Medelhavet.

Frukost med sol och utsikt. Härligt denna sista helg i oktober.

Ni som vill uppleva en vacker inomhusmiljö med sköna sängar och roligt inredda rum döpta efter musiktema kan se framemot ett besök på Villa Juli. Vi sov gott i Bob Marley rummet. Är ni, era vänner eller släktingar intresserade av musik tror jag detta boendet kan uppfylla en del av ert intresse. Här kan man säkert starta en kväll med fullt ös. Kanske en musiktävling. Ta bara reda på om mat serveras eller man behöver fixa något själv. Att lämna huset för restaurang besök fungerar om man inte intar starka drycker och har bra syn. Det är en smal slingrande väg med tveksam belysning som kan sluta i en olivlund. Då är det bättre att lösa matfrågan genom inköp och inta det gemensamma köket för tillagning och intag. Fint fullutrustat kök med allt som behövs. När poolen i framtiden är färdigbyggd kommer detta boende bli ett fulländat alternativ långt från Rivierans ståhej.

Vardagsrum fullt utrustat för musikfest.

Vi fick tipset att åka till Gourdon av värden och vi gjorde så. Vägen dit var bitvis jobbig för en höjdrädd människa som jag och mina handflator var stundtals fuktiga. Det hjälper inte att luta sig inåt i bilen även om jag försökte. Vi stannade på en utsiktsplats en bit innan vi nådde fram till Gourdon och tittade på alla skärmflygare som cirklade över huvudet på oss. Perfekta förhållanden för att kasta sig utför något stup och glida i väg.

Tittar uppåt, men det är kanske bättre de höll koll på var de sätter fötterna. Stup rakt ner utan staket. Jag håller mig i bakgrunden.

Gourdon är en liten fin by högt uppe på en klippkant. Här frodas tingel tangel, men kan man se förbi allt detta kan man njuta av en helt fantastisk utsikt över hela
Côte d´Azur.

Gourdon, en fin liten turistfälla.

Helt otrolig utsikt, men riktig högt. Utanför muren fritt fall!

Vi åt goda crêpes innan vi for vidare och nu har alla i bilen fått blodad tand och därför valde vi en väg över bergen och upp över flera pass och fick se helt andra delar av bergen omkring Cannes och Nice.

Ett höstlikt alplandskap, men fortfarande varmt, men med en luft som känns fräsch och krispig.

Det blev en rejäl omväg hem på trixiga vägar över bergen och inte blev det bättre när jag skulle läsa kartan och tog fel på Bergemon och Bargeme, vilket gjorde att vi tog en "gul" väg istället för en "röd". Jag var snart förlåten när vi stannade ännu en gång för att ta oss en koll på utsikten och de här getterna traskade förbi på muren. - Herregud, har ni inte kollat ner? Ser ni inte stupet? Helt obekymrade och noll förståelse för min oro går de lugnt vidare.

Getabocken var lite lurig. Jag vågade inte gå för nära honom.

Ett oväntat möte som uppskattades av fler än oss. Bilar stannade och folk lämnade sina bilar med varningsblinkers på för att fånga getterna på bild. Getterna var minst upphetsade och promenerade vidare på muren. Vårt mål var att ta en fika i Bargemon som vi hört så mycket om, vilket vi också gjorde. Men vi var alla besvikna när vi såg hur förfallna många av husen är. Trist att det blir så. En del av husen stöttades för att inte falla ut över gatan. Vi träffade på den här lilla katten som har fått ett knepigt utseende. En överlevare från andra världskriget?

Hur fick katten en mustach likt en ledare från andra världskriget?

Efter Bergemon tog vi närmsta väg hem över Draguignan och vi var alla nöjda med att komma hem efter en trevlig helg med det bästa vädret, men med helt fel klädsel. Vi saknade dock hälften av vårt sällskap som vi önskar god bättring. Vi kör en repris vid tillfälle!

En rolig helg med sol och massor av utsikt från olika höjder.