fredag 25 oktober 2019

Champagne?

Champagne? sade mannen. - Ja, champagne sade jag. Här har jag helt klart varit väldigt otydlig och inte talat om vad jag önskade utan bara tog för givet att det skulle serveras champagne. Det har det ju varit vid flertalet ankomster tidigare, man då har jag nog talat om mina önskemål. Väl framme i huset vid nästan midnatt blev det ändå lax, ost och istället för champagne serverades det vit bourgogne och jag var hur nöjd som helst. Katten har inte intresserat sig det minsta för min ankomst.

Smakade gott mitt i natten
Morgonen startade sent. Jag vaknade halv 9 och var ensam i sovrummet. Mannen är inte van vid sjusovare och inte jag heller, men jag behövde väl en sovmorgon. Efter frukost packade jag upp och funderar fortfarande på hur jag tänkte när jag packade, 3 tröjor, 3 klänningar, nylonstrumpor och pumps! Vart tror jag att jag skulle? Inte till en stilla by i Provence utan uteliv och skulle det mot förmodan vankas uteliv är nog nylonstrumpor och pumps inte rätt klädsel. Här gäller mer fleecetröja och pants om man ska följa dammodet från byns gemensamma bänk. När allt var upp packat ur väskan och jag fixat och flyttat om en del saker som mannen tycker är perfekt placerade så blev det en kort tur i byn. Hur lycklig kan man bli när man får se att blommorna som jag planterat i byn när vi skulle hem efter semestern i somras är frodigare än någonsin.

Fantastiskt fina blommor. Tack till den som skött dem.
På vägen mot affären vid Seillon varnades det för översvämmning efter onsdagens skyfall. Vi chansade och fortsatte mot St. Maximin. Det är ju lätt att tänka att någon fransman glömt att plocka bort skyltarna och mycket riktigt var det nog så för det fungerade utmärkt att köra. Men om man ska dömma av allt vattnet runt omkring på åkrarna och i vinfälten har det nog inte varit framkomligt under onsdagen. Det var en hel sjö intill vägen.

En sjö av regnvatten
Hyper U i St.Maximin har nog fått storhetsvansinne och bygger ut till någon slags Mammut storlek.

Större och större för varje gång vi anländer
Som vanligt hamnar man förr eller senare i vinavdelningen och även i den mer onyttiga avdelningen. Här är det redan förberett för jul.

Gott i gott gott!

Nu bli det promenad i ett härligt väder + 20!

torsdag 24 oktober 2019

Någonstans över Tyskland

Nu har jag lämnat Sverige och befinner mig i ett turbulent tillstånd någonstans över Tyskland. Bäcksvart utanför och endast ving spetsen syns genom fönstret.
Här var det tänkt att en bild skulle finnas, men så bra internet erbjuder inte Norwegian utan att man betalar extra. Inget jag gör.

Inflygning längs med havet och delar av Nice


Lämnade ett dimmigt och fuktigt Skåne efter att ha arbetat hela dagen. Man vill gärna avsluta så mycket som möjligt för att kunna koppla av på sin ledighet. Det gick bra ganska länge, skypemöte, mail och telefonsamtal, men dagen slutade med att jag skulle byta lösenord på min arbetsmobil.- Ja sådant behövs i Regionen för att man ska kunna läsa sina arbetsmail. Hur det gick? Åt h---ete! Lyckades stänga av telefonen, saknar någon slags lösenkod och låste simkortet. Då var det en kvart kvar tills jag var tvungen att gå och mitt blodtryck ökade. Struntade i telefonen, bytte om och gick till tåget. Man blir så lycklig när tåget kommer i tid och tar en hela vägen utan strul till flygplatsen. Tack för det Skånetrafiken!
I morgon kommer en bild på ett dimmigt Skåne.

Dimmigt Skåne


Systern lämnade Skåne i tisdags för att ta sig till sitt hus utanför Bezieres och kom efter långt om länge fram sent i gårkväll. Det var väldigt besvärligt sista biten på grund av ovädret med extremt mycket regn. Biderna jag sett från trakten runt området ser förfärliga ut. Stackare.

- Shit vad det skumpar! Verkar vara gropigt i dag.
Väl på Kastrup funkade allt perfekt. Incheckning utan anmärkning och sedan inköp av lite ansiktscreme i taxfree innan boarding. Jag har plats allra längst bak i planet
31 A, och har det hur bra som helst här bak. Vi är två personer med ett tomt säte mellan oss. Lungt och skönt. Boarding blev som oftast på Norwegian en kaosartad föreställning. Hur mycket handbagage har folk och hur stora väskor är ok? Det var näst intill huggsexa om platserna i hyllorna och vi längst bak satt lungt och behagligt och beskådade spektaklet.

Bagage spektakel!


Punktligt lämnade vi startbanan och mannen är förhoppningsvis på plats i Nice för att hämta upp mig. Sen bär det av mot byn, vilket tar ca 2 timmar och efter hemkomst blir det lite lax, champagne och kanske en bit ost. Lite kattmys hoppas jag också hinna med innan jag kryper ner under duntäcket och förhoppningsvis sover gott i ett tyst och stilla Provence.

tisdag 22 oktober 2019

Längtar han?

Längtar mannen efter mer sällskap än katten? - Ja tanken slår en när det kommer fina bilder från naturen med hjärtan på.

Kärt!
Känns bra när man får en sådan bild och man vet att någon tagit sig tid, samlat stenar och sedan format ett hjärta som förmedlas till sin käresta. Tack säger jag 💗.
Nu var det ju inte riktigt bara jag som fick bilden utan även barnen och kanske fick katten också flukta på bilden med hjärtat, men kärt var det.
Annars har vädret i Provence inte varit det bästa. Det har regnat väldigt mycket och näst intill hela tiden de sista dagarna. Vi brukar skoja om att när amerikanskan landar i Frankrike då öppnar sig himlen och det stämmer även denna gång. Nu har hon ju varit på plats någon dag och i dag var det enligt mannen uppehåll och även lite sol. För mannens del blev det promenad i slottsparken och en del bilder som skickades hem till frun. Frun satt på tågetoch var frustrerad över dagens tågstrul och då var det väldigt tacksamt med avbrott för att njuta av lite bilder från parken, vilka jag tjänstvilligt delade med mig av till andra passagerare. - Kolla här så fint det är i slottsparken i vår by. Damen bredvid mig tittade tacksamt på bilden och tillade att hon precis landat och var på väg hem från Spanien och sade - Vad gör vi här när klimatet är så mycket bättre söderöver?

Utsiktsplatsen i slottsparken

Man undrar ju hur mycket tågstrul det kan bli på en och samma dag. Morgonen började med spårfel, sjukdom och sedan personalbrist. 3 tågbyten och 2 timmar senare nådde jag Malmö. På hemvägen var det nya problem med elfel och det tog med ett extra tågbyte lång tid att ta sig hemåt. Det är vid dessa tillfällen som man undrar vad man håller på med och man vill bara vrida klockan framåt. - Låt det snart bli "take off".
Mannen har även denna gång pyntat fönstret med en blomma. Detta utan påtryckning från frun, vilket visade sig bli så fint så. En vacker cyklamen pryder fönstret.

Vacker blomma
Annars verka mannens dagar inte innehålla några större stressmoment. Handla lite, hugga ved, klia katten, läsa böcker, testa nya dammsugaren och fixa med cykeln. Någon cykling har det inte blivit på grund av allt regn och när jag kommer med solen blir tiden ett hinder. Då ska vi allt och inget och hit och dit.

Inga stressmoment

lördag 19 oktober 2019

Det dröjer

-Ja, det dröjer fortfarande tills det är min tur att checka in och styra näsan söderöver. Mannen delar gärna med sig av bilder på hur "enformigt" och "tråkigt" han har det i byn och jag tar tacksamt emot bilder som visar hur han försöker mysa till det i sin ensamhet. Förvånad över att han tänt levande ljus till middagen, men jag tror det har sin förklaring i att han använt ljusen till att få fyr på tändblocken till brasan. Men det ser absolut trevligt ut. Jag är så glad för mitt honungsgula porslin från Varages som tyvärr inte finns i den färgen längre. Fransmännen är ju mer glada i lila, ljusgrönt och turkost porslin. Jag höll ju på att glömma cerise.

Ser ju nästan mysigt ut
Han gör så gott han kan, Jag gillar att han i bakgrunden redan förberett för frukost (hahah) och endast vatten till maten. - verkar skumt!

I dag har vädret varit bättre här hemma i Viken än i St.Martin, men mannen valde ändå att åka en tur till Aix en Provence. Väl där var vädret sommaraktigt med +22 grader och sol. Förhoppningsvis en trevlig tur med kaffe och croissant på någon av stadens alla uteserveringar och kanske även en god pizzabit från något av pizzastånden. Aix är aldrig tråkigt. Jag hade det absolut tråkigare hemma. Ingen croissant och ingen pizza!
Annars verkar han mest roa sig med trädgådsarbete. Blåregnet trivs fantastiskt bra och växer hejdlöst. Det är bara att klippa och klippa för att det inte ska ta över hela vår lilla trädgård. Olivträden ser enorma ut. Tur vi bara planterat två stycken.

Bra jobbat! Nu ser man ju marken.
Våra grannar verkar tro att trädgården är deras lekplats när vi inte är på plats och en del av våra tillhörigheter har hamnat på deras balkong. Det är bara att knacka på och hämta tillbaka, men känns lite knepigt. De kanske kan få ha vår ljuslykta om vi får ha deras katt. Får fundera!
Vi har planerat en helg på Villa Juli som ligger nära Grasse för att fira en högtidsdag för en av våra vänner, amerikanskan. Tyvärr har det uppstått ändrade planer som förhindrar några att delta. Vi önskade flytta vårt besök längre fram i tiden, men det gick inte utan halva gänget får roa sig utan den andra halvan som tyvärr fick åka hem akut till Sverige. Tråkigt, men tydligen bara att gilla läget.

tisdag 15 oktober 2019

Dags igen


Härliga höstblommor. Det sägs att när dessa vilda krokus blommar är det dags att skörda vindruvorna. Skröna ?


Snart är det dags att ta sig till Provence och St.Martin igen och njuta av brasa, tystnad och god mat.
+20 grader på dagen, men kyligt på kväll och morgon


Mannen är redan på plats efter att ha susat med bil genom Europa utan stopp. Jag fattar inte hur han kan motivera sig till att köra i ett sträck utan övernattning och en god middag. Han lämnade Viken 05.45 och nådde byn och huset vid 03 på natten. - Vem dök upp direkt? Jo lilla Mystique kom som ett skott och ville ha mat och bli kelad med.

Alltid hungrig!
Själv tar jag flyget efter att både åkt buss och tåg och dessutom hunnit jobba hela dagen innan take off. Mannen får snällt ta bilen och hämta mig när jag anländer sent på kvällen i Nice. Han kommer att bli belönad med lax och champagne när vi når byn vid tiden precis innan en ny dag börjar. Sen sover man gott och unnar sig att hasa runt i morgonrocken efter frukost. Det är då jag plockar och flyttar på alla saker som mannen i sin ensamhet placerat praktiskt där det absolut inte ska vara. Dessutom brukar jag plocka fram dammsugaren och fara runt, vilket mannen är lika förundrad över varje gång. - Vad gör hon? Jag har ju dammsugit. Det är nog något slags ticks jag har, men det känns inte bra när jag kommer till huset om jag inte får plocka, fixa och städa lite. Jag har dessutom köpt en ny liten behändig dammsugare som jag skickat med mannen i bilen och den måste jag bara får prova. Mannen funderar varje gång på vart lugnet tog vägen, men lugn det kommer när frun gjort allt det där som fruar gör.

torsdag 1 augusti 2019

Halvvägs till Skåne

Inget mer bloggande på bänken


Att lämna byn är alltid förknippat med olika känslor och i dag led jag mest med katten. Mystique var inne i baksätet i bilen för att kolla vad mannen höll på med när bilen packades full.

Ska ni lämna mig här?
Efter avsked så var vi i väg som planerat vi 9-tiden och det blev inte fika förrän vi passerat Grenoble. På vägen över bergen stannade vi som vanligt i Larange och handlade croissanter och bröd på deras fina bageri. Croissanterna avnjöt vi vid macken utanför Grenoble med utsikt över bergen. Brödet ligger väl invirat i plast i bilen. Det blev pizzaslice istället för macka. Men nu har vi ju bröd till frukost vår första morgon hemma.

Trevlig utsikt från macken
Efter fika var det min tur att köra. Jag är glad att jag fick denna lugna etapp från Grenoble in en bit i Schweiz för här var det lugnt och skönt att köra. När vi kom till Tyskland var det rena dårhuset. Alla dessa långtradare som kör om och kör om. Varför förbjuder ingen detta ofog?

Vem kan stoppa detta?
Vi kom till hotell Leonardo i Walldorf vid 19-tiden och fick hjälp i receptionen att boka bord på Restaurang Riviera inne i centrum. Det är bara att traska från hotellet över fältet upp på gång bron, därefter rakt fram in mot centrum. - Ja sväng lite höger in på gågatan eller googla om ni vill hitta dit.

Restaurant Riviera


Pasta med bolognese, prosecco till fördrink och ett glas rött.
Jag blev proppmätt och orkade inte ens dricka upp mitt rödvin. Mannen offrade sig medan jag sippade på min prosecco.
Skönt med en kort promenad över fälten tillbaka till hotellet. Vi upptäckte ett annorlunda blomsterfält bredvid hotellet.

Gladioulus istället för solrosor
Nu återstår bara att få sova lite. I morgon är det åter min tur att köra direkt på morgonen. Hoppas alla andra har sovmorgon och speciellt långtradarna.

onsdag 31 juli 2019

Semestern är ju inte slut, men

-Ja semestern är ju inte riktigt slut ännu, men vår tid i St. Martin är till ända i morgon. Då lämnar vi byn för färd hem mot Skåne och Viken. I morgon natt övernattar vi i Walldorf och förhoppningsvis kommer vi fram i tid så att man hinner med ett dopp i poolen på hotell Leonardo och en middag på den italienska restaurangen Riviera som ligger inne i centrum. Ett restaurang besök att längta till.

Pizza med god sallad till.

I dag avslutar vi med köpepizza. Enklast för alla och helt ok för mig. Det mesta är ihop plockat, men det finns varsin stol och ett bord kvar i trädgården och självklart några lyktor med stearinljus. I går när jag bloggat färdigt och kom in för att äta hade mannen ändrat på menyn. Klyftpotatis!!? Var tog potatismoset vägen? Besvikelsen var stor, men mannen vägrade att använda sina Amadine potatis till något så simpelt som potatismos så därför blev det klyftpotatis istället. Jag överlevde, men vissa saker är svåra att förstå sig på även efter ett långt äktenskap. Jag åt dock med god aptit och behövde inte lägga mig hungrig och besviken.

Tillbehör till gårdagens korv med klyftpotatis
I dag åkte vi i väg till sjön och badade i lugn och ro tills alla fransmän dök upp med sina badbåtar, kylväskor, stolar, baddjur och vältrade sig in på stranden. Vid 15- tiden lugnet slut och vi packade ihop våra saker och åkte hem.

Lugnt och stilla

Härligt att ligga här under trädet och njuta med en bok. 
Dagen har bjudit på behaglig temperatur och en vind som stundtals har varit kraftig, men svalkande.

Inget strandhäng utan fika och picnic
Nu när barn och barnbarn åkt hem har vi återgått till minimalistisk packning, men fika kan man inte dra ner på. En god kopp kaffe och en frasig nybakad croissant kan man inte vara utan. Till picnic lunch blev det rester, korv och klyftpotatis i baugette. Vi hittade en gammal tysk senapsförpackning i picnic korgen som vi piffade till mackan med. Helt ok.

Jag började på en ny bok i går som är skriven av Kristine Emilsson. Den avslutades i dag under trädet vid Verdon. En lagom trevlig bok utan psyksjuka kommisarier. När jag läst ut denna bok kom jag dessutom på att jag har en till i huset skriven av samma författare, men jag har nog lämnat den i "svenskhyllan" där man kan låna böcker. När jag kom hem gick jag dit och hämtade tillbaka min bok som jag nu ska läsa på vägen hem.

Så här mysigt hade jag det i går kväll. Fick chips istället för potatismos.
Svågern påpekar dock att vin i kombination med chips är fettbildande. Motsatsen hade varit fantstisk. Då hade man ju varit smal som en pinne eller hur min käre svåger?
En sita bild från dagens utfärd. Solrosfält om än ett väldigt tanigt sådant.

Ett tanigt fält med solroser
Vi får väl se om det blir fler inlägg, men blir det ett besök på den italienska restaurangen i Walldorf vill jag nog ge er ett smakprov från middagen. Vi får se. Á bientôt