Sista träningsveckan närmar sig

Sista träningsveckan närmar sig och mannen har givit mig deadline för när cykeln ska packas i kartong.

kartong för cykel inför flygtransport

Jag är inte speciellt svårövertalad när det gäller att ägna mig åt annat transportmedel till jobbet dagarna innan det är dags för semester.
Veckan som har gått har endast bjudit på få tillfällen att använda cykeln som transport till jobbet. Det blev endast ynka 54 km. Dels har det regnat kraftigt och dels har jag tillbringat en del arbetstid i Lund. Jag är inte heller så hied och träningsambitiös som jag var tidigare i livet. Sade någon åt mig att träna varje dag även när det var drivis och snöstorm så gjorde jag det. Näst intill sjukligt beteende. Nu har en viss klokhet infunnit sig och träning som gör att jag mår bra är tillräckligt bra.
Men det är klart jag sjunger inte "la paloma" eller gör vågen hela vägen till min pilatesträning, men jag går ändå dit för min kropp mår fantastiskt bra av muskler innifrån och ut. Sexpack på utsidan gör ingen nytta mer än ger en snygg platt mage, vilket i och för sig kan få en att må bra. Oftast tränar jag det jag blir tillsagd. Säger min tränare att jag ska dra mig fram en meter med tårna på kakelgolvet för att det är bra för fotvalvet.
 Ja, då gör jag det. Stå på ett ben och borsta tänderna gör jag också efter rekomendation. Bra för balansen och värt att prova. Men en sak får ingen mig till och det är att ägna mig åt forsränning i ett översvämmat Bjuv. Att åka uppblåst krokodil på regnmassorna i Bjuvs city är en oklok sport, vilket också visade sig för de manliga atleter efter att de besökt akuten och fått konstaterat en spräckt häl och sår över hela kroppen, men kul hade de garanterat.
I dag blev det ingen cykeltur. Mannen har packat sin cykel i kartong och det kändes trist att cykla själv. Vi tog en tur längs med havet till Höganäs istället och fick ihop 14km.

Mot Höganäs

Packningen är på gång och vissa saker har redan fått stryka på foten. Det blir inte många ombyten under cykelveckan, men i och för sig ska jag väl inte ha oturen att behöva stanna mer än en natt på samma ställe. Så vem bryr sig. Min resefön är med och den är viktigt för välbefinnandet. Dessutom har jag denna gång inköpt resorb att blanda i mitt vatten. Man vill ju hänga med både nerför och uppför.

Pass, Visakort, Resorb och liniment

Nu är jag uppe i 75 träningsmil om jag räknar med dagens walkingtur. Jag är helt nöjd med min insats.