Genom skogen skymtar den vackraste soluppgång över bergen mot Seillon och mannen stannar snällt för att låta mig försöka föreviga vyn.
Soluppgång över berget |
Det är nog inte ofta kvinnor i klänning och kappa befinner sig i skogen i gryningen för att fotografera soluppgångar. Men jag lyckades klara mig från att bli upptäckt av ett yrvaket vildsvin eller en hormonstinn jägare med laddat gevär.
Även jag har nu drabbats av någon tradig bacill och vaknade 02 i natt och letade droger för att mildra min onda hals. Tog ett tag innan Strepsil och Iprensa gjorde någon verkan och jag kunde sova vidare. Det blev ingen lång tupplur tills det var dags att stiga upp för att göra sig i ordning för att lämna huset och byn.
Det har varit en behaglig vecka även om den har innehållit mycket kyla och många baciller som har tvingat oss att inte göra någonting mer än att pyssla, läsa och äta. Kanske är det så semestern delvis ska vara. I bland blir det stressigt med allt som man vill göra och mycket tid går åt till att fara runt i bilen.
Sitter långt ovan molnen och skriver. Tittar ut över ett tätt molnskikt. Då och då siktas en bergstopp med ovanligt lite snö. Jag hörde på radion på vägen till flygplatsen att det väntas snö även ända ner till Lyon. Vi får väl se vad vi möts av när vi landar på Kastrup. Here we come Skåne. Nu väntar nya äventyr runt hörnet hemma i Skåne. Ska bli spännande.
Bilderna till inlägget kommer senare. Norwegian gillar inte överföring av bilder. Det tar för lång tid.
Välkomnande vy över det skånska vädret.
Grått, grått och grått |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar