söndag 1 januari 2017

Två virrpannor i skogen

De senaste åren har promenad till Varages stått på agendan på nyårsdagen, men i år vaknade vandringsledaren med ont ihalsen, frossa och feber. Jag och amerikanskan beslutade oss för att promenera en egen förkortad runda men valde istället byn Esparron som ligger i motsatt riktning.
Vid tidigare promenader runt byn har jag sett skylten till Esparron och så gjorde vi även denna gång, men sen tog vägvisningen slut.

3 km till Esparron
Vägskylten visade 3 km till Esparron och vi tänkte att det här blir en enkel match. Bara att följa skyltarna. Innan vi ens kom fram till denna skylt hade vi blivit attackerade av en idiot till hund och lika knäpp husse. Hunden var kopplad men hussen klarade inte av att hålla sin ovårdade odåga så jag fick känna på hundtänderna i min hand. Efter det utrustade vi oss med en stor sten och en pinne.

utrustad med vapen mot ilskna jyckar.
Vi klarade oss utan fler angrepp innan vi nådde snårskogen och tappade bort oss på vägen mot Esparron.

Åt vilket håll är Esparron
Vi travade genom buskar och snår och hittade ett vattenfall. Jag blev ganska snopen när jag upptäckte att det var fruset och liknade mer ett isfall i alperna. Hur kan det vara fruset? I dag har vi + grader och sol. Det måste ligga i skugga hela dagen.

Man blir förvånad över vad man kan upptäcka när man är vilse i skogen
När vi irrat runt i snåren i minst 8000 steg skymtade vi en elstolpe och insåg åt vilket håll vi borde gå. Så småningom när vi passerat över vattnet  nådde vi trampad mark och var på rätt väg mot vårt mål.

Ett julpyntat Mairie i Esparron
Vi strosade runt i byn och insåg snabbt att Esparron är betydligt större än St. Martin, men skulle må bra av lite mer kärlek och omtanke. På vägen ut stötte vi på hela stora tjocka släkten katt. Jag har aldrig sett så många katter som kom fram från alla möjliga håll när jag stannade för att prata med en liten sockersöt katt. De trodde säkert vi kom med mat. Det bara dök upp fler och fler katter från olika håll. Nära ögat att en lite gråspräcklig fick följa med hem i fickan. Vilka sötnosar.



Aristocats
För säkerhetsskull tog vi den asfalterade vägen tillbaka och njöt i solen hela vägen hem.

Nyårsfirandet gick bra. Vi blev bjudna på god vildsvinsragu och skålade in det nya året med champagne. Det är lugnt och stilla när nyår firas i St. Martin. Inte en smällare eller raket så långt ögat når.

Med hopp om ett gott nytt 2017

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar