Matkoma

Ojojoj.....vilken mat vi stoppat in.

Fettuccini med lammragu

 Efter 12 timmars bilkörning har vi anlänt till Walldorf och hotell Leonardo. När vi anlände frågade vi i receptionen om de kunde boka bord till oss på Restaurang Riviera inne i byn, men personalens engelska var inte den bästa och istället upplyste de oss snabbt om att hotellets restaurang var stängd och vill man äta fick man ta sig till Heidelberg eller in i Walldorf. Vi har varit i Walldorf många gånger och hittar som tur är över fältet in till byn. Ett litet tag blev vi oroliga att allt var stängt och att vi skulle bli tvugna att plocka fram julmatsresterna ( glutenfria köttbullar och prinskorv) från kylboxen i bilen.
Hur lycklig kan man bli när man ser att stearinljusen skiner i fönstren och att det är liv och rörelse inne i restaurangen. Det blev en god start på semestern. Jag sade till mannen att det är nästan värt 12 timmars körning bara för att få en sådan fantastisk matupplevelse.

Restaurang Riviera i Walldorf

Har ni vägarna förbi så stanna och sov över i Walldorf och unna dig en god middag.
Färden genom Tyskland har varit av skiftat slag i dag. Började bra genom Danmark och färjan över Bältet var nästan tom.

Currysill

På färjan blev det medhavd frukost som bestod av makens goda inlagda sill från julens alla maträtter. Gott med kavring, ägg och currysill. Vi hann med lite shopping i båtens butik innan vi äntrade autobahn.
Det har varit väldigt mycket trafik och när mannen tröttnade på bilkörningen fick frugan ratta bilen genom alla vägarbeten.

Dimmigt och grått Tyskland

Han hämtade sig dock ganska snabbt och tog över ratten igen. Frun fortsatte läsa bok i stället. Nu läser jag Carin Hjulströms bok om Frida Fors. Jag har inte kommit så långt in i boken, men den känns mycket feelgood. Att rekommendera!

Mycket blåljus på vägen

Nu ligger jag här i hotellsängen, bloggar och är nöjd med min första semesterdag.
Julen blev mysig och rolig med mycket gitarr och sång. Även om äldsta dottern med familj saknades hade vi trevligt. Helst vill man att alla ska var med alltid, men sådant är inte livet. Det blev som vanligt mycket prat och i vår familj pratar alla hela tiden och helst samtidigt.
Vi misslyckades totalt med att minska på maträtterna på julbordet och även om vi bestämt hur det skulle bli kom det mer mat än väntat. Vi fick dela ut till kreti och pleti för att inte behöva slänga mat när vi lämnade hemmet. Dottern är ju kvar i huset och kan njuta av en del mat. Dessutom har vi delar av julbordet med oss i kylväskan i bilen, sill, ägg, skinka.

Dags att ta plats vid bordet

Tomten blev inte som förväntat. Tomten hade glömt plocka ner lämplig klädsel från vinden och dök upp i röd regnkappa, glitter mössa och linneförkläde. Dessutom verkade årets tomte komma från Alsace. Hon pratade ömsom tyska och ömsom franska. Nu är det dags att lämna bloggandet för att sova. Vi får väl se när det fungerar att koppla upp sig igen för fortsatt bloggande.