"Städ mood"

I dag har jag varit i städmood en stor del av dagen och redan i går kväll vid läggdags meddelade jag mannen att - i morgon gör vi inget, va? Mannen är näst intill alltid med på att inte göra något, men problemet är att vi har inte riktigt samma kalibrering på orden "inte göra något". När jag menar inte göra något då menar jag ju att vi inte ska åka runt på utfärder, besöka marknader eller vingårdar, men mannen menar ryggläge och bok. Katten och mannen är samkalibrerade!
När mannen gav sig i väg för att inhandla tobaksvaror i grannbyn ( -Ja, han röker ibland) tog jag tag i städningen. Inte för att det egentligen är speciellt smutsigt, men det är endå en känsla att man vill städa när man kommit hit. Den känslan har inte mannen. Jag for runt i hela huset, jagade spindelnät och upptäckte att vi haft oväntat besök under köksvasken. En mus har nog varit och hälsat på och tuggat på korkundelägget. Katten får göra sitt jobb bättre, men den orkar knappt lyfta på huvudet efter allt kalasande på Sheba och torrisar.

"

Min städkompis

När jag sedan påminde mannen om att min nyinköpta klocka nog borde ta plats på väggen då påminde han mig väldigt snabbt tillbaka att vi i dag inte skulle göra något, men -hallå!
Att sätta upp en klocka på väggen är väl bara nöje, eller?

Klockan hängs upp

Efter städning, klockmontering och lite pinnjakt till brasan var det dags för lunch. Även denna dag bestod lunchen av en del julmat. Risotto från fredagen och julskinka hemifrån. Hur gott som helst med lite god sallad som tillbehör.
När vi ätit föreslog jag för mannen att det var dags för en promenad. Nu tittade han så där konstigt på mig igen och undrade om jag helt glömt bort vilodagen, men en promenad i det fina decembervädret är väl inget som man gör. Det är ju helt vanligt att promenera. Det ingår liksom i vardagen och är ingen aktivitet. Dålig kalibrering igen. Man kan undra hur länge vi varit gifta eftersom vi fortfarande har olika åsikter om vad "att göra" betyder, men det kanske är tur att vi fortfarande tänker olika.

Jättegod lunch

Det blev som jag önskade och vi kom i väg på promenad. En ganska lång sådan på gamla järnvägsspåret i dalen och genom någons olivlund och ut på vägen tillbaka mot St. Martin. En mandarin fanns med som lockbete och delades kärleksfullt mellan oss halvvägs. Hade Halmstadgänget varit med hade det blivit både kaffetermos och fler godsaker, men fika fick vänta tills vi var tillbaka i huset.

Härlig vy över fälten med utsikt mot vår by

Det blev go´´` fika när vi kom tillbaka med saffransvetebröd som bakats hemma och transporterats genom Europa för att avnjutas under fika i Provence. Gott vetebröd fyllt med äpple, mandelmassa och hackade rostade mandlar. För att fräscha till delikatessen placerades skivorna på brasan och blev som nybakta.

I kväll ska det bli absolut julmatsfritt och istället satsar vi på fläskfilé, champinjonsås och klyftpotatis. Klyftpotatisen ska kryddas med timjan som jag plockat under vår promenad.

 Timjan till kvällens middag

Saffransvetebröd på uppvärmning

Kraftig huvudvärk efter en sån smäll!

Under vår morgonpromenad hittade jag och amerikanskan den här bilen som åkt utför slänten på vägen mot byn. Antagligen har det gått lite fort och i kurvan innan byn har den åkt rakt ut i skogen. Om det satt någon i bilen som det verkade som har de slagit sig rejält. Men som mannen påpekade de kan lika gärna vara någon som bara dumpat sin bil rakt ut för slänten. - Va, gör folk så`?