Mistralvinden viner runt husknuten

 Vinden tjuter runt huset denna kulna höstdag då tiden är ur led. Mörkret har sänkt sig över byn tidigare än vanligt och nu vid 18 tiden är det mörkt.

Solen tar en sista suck innan den försvinner bakom kullen.

Vi hann med en promenad runt byn innan mörkret föll och mannen släpade hem en ekstock han siktat in sig på i flera dagar.

Dagens sista solstrålar lyser upp kyrkan och slottet.

Visst ser han lycklig ut.

Jag fick hjälpa till att bära stocken den sista backen upp till huset. Den var rejält stor och tung vilket i sin tur kommer ge oss ett varmt och skönt hus. Han är en bra man.

Hittade denna planta vid vägkanten. Är det inte en potatisplanta? Hur har den i så fall hamnat vid vägkanten i St.Martin? Någon som satt sin sista potatis? 

Vad har vi då ägnat oss åt denna kulna söndag, den sista söndagen i oktober? - Jo, vi fixade kaffekalas för Halmstadsparet. Valnötskaka, Zoega's kaffe och en himla massa prat.

Det dracks kaffe ur de engelska kopparna och avhandlades en hel del under de 3 timmar det tog att fika. Både nutid men mycket dåtid. Vi har ju alla tillbringat många år i byn och det finns mycket att minnas. Fika är underskattat. Mer fika åt folket!

Dagen har som varenda söndag med tidsomställning varit konstig. Vaknade flertal gånger under natten och undrade vad klockan var, vilket kanske mer berodde på besöket på Bistron med allt vad det innebar. Vi hade en trevlig kväll och jag var i säng tidigt. Vid 21- tiden var det bara vi fyra kvar plus vår kommunarbetare. - Var tog alla vägen? Från att varit en fullsatt lokal till näst intill en tom i ett trollslag.

Poff så hade alla gått hem.

Vi åt som väntat charkbricka. Ingen idé att chansa på något annat och dessutom fanns det bara någon rätt till att välja på. Det gick ingen nöd på oss och vinet är alltid gott.

En av männen avvek med sitt val och satsade på en köttbit. Även han var nöjd.

Det var en trevlig kväll och vi lullade hem  strax efter 21. Sov oroligt men vid 8 var jag på väg ut på promenad.

Höstlikt och det var ett fasligt smällande runt öronen. De jagas hej vilt i skogarna och man är orolig för att få en hagelsvärm i ändan.

På förmiddagen åkte vi en sväng för att handla några saker till dagens fika. Man blir så förvånad när parkeringen är full av bilar och alla far hit och dit för att hitta en parkeringsplats. Vad gör alla i affären en söndag? Förr om åren var det inte ens öppet. Vad sysslade alla med då?

Lugna ner er!

Sååå stökigt och rörigt. Ta oss härifrån!

Vi tog 11- kaffe inne i St.Maximin de la st.Baum. På gränsen att det gick att sitta ute, men som en riktig svensk trotsar man elementen. 

Hittade en tygbit i min väska som jag placerade på stolen. Det var lite kallt om bakdelen.

Nu sprakar brasan, mannen fixar mat och jag myser i fåtöljen. - ja ja, jag diskade efter fikat.

Planer för i morgon? - Nä, ingen aning.