Söndag i Provence

Ännu en härlig dag i Provence, soligt och stilla. Dagen har mest bestått av promenad och lite lite annat. En lugn och skön dag. Tulpanerna som inköptes i går i mataffären sprutade med antagligen festligt nyårsglitter pryder sin plats på min mammas gamla skänk. Det blev ett ganska fint stilleben tillsammans med min tavla inköpt på loppis och det gamla inramade ransoneringskortet från första världskriget, daterat 1914. Det gamla ransoneringskortet hittade vi när vi renoverade vår cave. Exakt 100 år har det legat i jorden i vår källare och endast en mus eller råtta har gnagt lite i ena hörnet. En rolig sak att ha.

Glittrande tulpaner från 2019 tillsammans med ransoneringskort från 1914

I brist på blomma i fönstret gav jag mig ut i naturen för att hitta något att fylla min kruka med. Det blev väl så där, men amerikanskan har förbarmat sig över avsaknaden av blomma och donerat en cyklamen som jag nu återupplivar. Den var från i höstas och någon har nog missat vattningen. Torr som fnöske ger jag den nu vatten och kärlek. Ni ska se att den kommer att pryda sin plats i fönstret framöver. I morgon ska ni få se.

Oklara växter, kvist med rosa små blommor, taggig en och något annat som jag inte vet vad det är

Vi gav oss i väg i solskenet och promenerade genom skogen till Esparron för att testa deras nyöppnade lilla Bistro som ligger i den nerlagda gamla byskolan. Inte en alltför lång promenad. Enligt maken 3,7 km genom skogen. Hemvägen är lite längre om man väljer att gå utmed den gamla banvallen.

Härligt promenadväder

Något slag av röse att placera önskesten på? Vi vet inte riktig. Röse brukar inte ha egna bord, men vi lade i alla fall dit var sin sten och önskade oss något.

Esparrons nya lilla Bistro

Den nya lilla restaurangen i Esparron är verkligen att rekommendera. Ljust, fräscht och god mat. Besök gärna den och gör som vi. Promenera dit en solig söndag och unna er en god lunch.

Perfekt stekt ankbröst med rött ris från Camargue

Mätta och belåtna gav vi oss i väg hemåt igen och på vägen ut ur byn träffade vi på detta välpyntade hus. Fransmännen pyntar hejdlöst vid alla tillfällen som ges. Här är det någon som gått all in för jul.

Tomtar, glitter och bling bling

Det är extremt blött i markerna överallt och vatten rinner på de mest ovanliga ställen. Vädret har inte varit nådigt för fransmännen under hösten och regn har fallit i större mängder än vanligt. De flesta som bor här har på något sätt drabbats och vatten har läckt in genom tak och fyllt källare. Vi har klarat oss bra. Vårt hus har lyckats stå emot, men andra i byn har drabbats av översvämning. Blir svårt att klaga på grundvattnet efter detta.

Sista dagarna i december bjuder på härligt väder och solen gör sitt bästa för att torka upp efter allt regn.

Väl hemma igen fick jag energi till att kratta löv i trädgården. Det såg så trist ut, men efter en halvtimmes arbete var de mesta av löven borta och trädgården såg genast bättre ut. Under löven var en del av våra lökar på väg upp. Känns lite vår även om det är vinter. Katten hjälpte till genom att springa runt på muren och skrämma slag på mig stup i kvarten. Det är en trivsam katt som grannen har. Vi tror att grannarna är bortresta och har lämnat katten åt sitt öde, ännu en gång. Det är mörkt och tyst i deras hus. Nu har vi avmaskat henne och serverar den bästa Shebameny både till frukost och middag. Konstiga människor som gör så mot sin katt.

Löv i massor. Fint med fikonträd, men inte när löven ligger i drivor i trädgården.

Nu börjar mörkret sänka sig över byn och det är stilla och ganska tyst. De flesta bröllopsgäster har under dagen lämnat byn. Det ser ganska malplacerat ut när gästerna spatserar genom gränderna med sina kostymer och klänningar i genomskinliga klädpåsar på väg hem efter gårdagskvällens party på slottet. Inte en vanlig syn i en by där klädkoden mest är pants och fleecetröja. I dag är jag själv klädd i byklädkod även om jag har fodrade träningsbyxor, ylletröja och dunväst. Till detta har jag målade tofflor från Mölle. Men vet ni vad? Jag gillar det!