Det blev ingen mat

 

Vem trängde sig in först när vi anlände?

Vi kom fram till huset vid halv nio på kvällen och efter att lastat in packningen och gett den jamande katten mat meddelade mannen att han nog inte orkade ställa sig och laga mat. Jag gapade nog som en hungrig fågelungen med öppen mun, men fattade mig snart och insåg att - nä, han kanske är lite trött efter all bilkörning. Jag hade ju dock hjälpt till med 20 mil, men det kanske var det lilla.

Jag plockade fram frukten som jag lyckats inhandla vid vägen efter Larange, lite bröd och skinka från vår kylväska. Det kändes ändå som en lyckad måltid med lite vitt vin som åkt fram och tillbaka genom Europa. Öppnade vinet hemma innan avfärd och avnjöt ett glas i mitt växthus, på med korken och ner i kylväskan och nu kom det väl till pass igen.

Man tager vad man haver

Kvällsbuffé med vin som åkt ToR Frankrike - Sverige

Vi lämnade hotellet i Alsfeld i bra tid på morgonen efter en god frukost. Jag kan rekommendera detta lilla hotell. Fräscha rum och bra frukostbuffé. Som vanligt råkade jag få med mig en croissant för senare intag. 

Det var min tur att starta med att köra och Autobahn var i det närmaste tom. Härligt att vara ute tidigt en söndagsmorgon och slippa alla lastbilar. Mina 20 mil flöt på bra och jag kände mig nöjd efteråt.

 

Fantastisk frukost på hotell Klingelhöffer

När vi anlände till Frankfurt i höjd med flygplatsen tog helt plötsligt Autobahn slut och vi leddes av ut på landet utan att fatta något. Inte en skylt hur man tar sig vidare mot Basel. Tyskarna är inte bra på Umleitung och skyltning. Vi fick köra på känn och följa strömmen och kom ut på motorvägen efter att ha tröskat igenom ett antal tyska byar med korta intervaller på ljussignalerna. Tröttsamt.

Alla dessa rödljus i tyska byar.

Vi stannade för fika på sista macken innan Schweiz för att inhandla Vignette (klistermärke). Det var full kaos på macken. Detta är alltid ett populärt stopp innan gränsen och det var bilar överallt. De tutades och viftades med armar, men vad hjälper det när alla parkerar huller om buller och ingen kommer fram. Lite kul var det allt att lugnt sitta och vara åskådare.

Picnic på en stökig Autobahnparkering med croissant och marmelad från hotellfrukosten

Inga problem att ta sig in i Schweiz och det har inte varit något problem i något land. Ingen har frågat eller tittat på pass eller Coronapass. De ända som intresserat sig för Coronapasset var hotellet annars nada. Lite besviken är man ju. Dock behövs fortfarande munskydd på många ställen.

Vi körde över Schweiz. Vackert och dyrt, passar bäst som transitland.

När vi passerat Grenoble och är på väg över berget mot Sisteron meddelar mannen plötsligt att han har akut behov av mat. Det var bara att svänga in på rastplatsen där vi sedan tidigare vet att det serveras pommes. Lyckan är stor när han tuggar i sig dessa, - ja, jag tog nog några jag också. Vem kan motstå rykande färska frites?

Frites med majonäs

När vi nästan är framme i byn får vi detta fina ekipage framför oss. Det såg så gulligt ut med detta par i en gammal militärjeep och hans hår stod som en sol runt hans huvud.

Kolla in mannens hår!

Vi har fått en god natts sömn, morgonpromenaden är avklarad och snart ska vi åka och handla lite. Det kommer inte att bli många knop i dag även om jag hade planer på både det ena och andra, men det blir nog lagom att dra lite ogräs när jag väl kommer ner i trädgården.