Vi fick gå 9000 steg för att äta

 Väl framme på hotellet efter 82km:s cykling fick vi gå 9000 steg eller mer än 5 km för att äta. - Tyvärr har köket stängt på helgen. Just vid det tillfället är man bara glad för en säng och en egen dusch+ att man kan ladda mobil och cykelbatteri hur mycket man vill och när man vill. Att promenera för mat är ingen big deal.

Vi har nått Engelsbach efter 8,5h. Vi bestämde oss för hotell utmed vägen. Det var svårt att hitta camping i närheten.  Orten verkar inte vara något man stannar för att besöka på väg söderöver, men kanske för att äta där vi åt.

Det var lång väg att traska efter en lång cykling, men värt varenda steg.

Biergarten på hästgård

Här serverades vi ännu en schnitzel, men något snitsigare än gårdagens schnitzel. 

Schnitzel med bratkartofflen

Vi skålade för att vi nått Frankfurt. En stor bedrift enligt oss själv.

Skål

 Vacker vy när Frankfurts siluett dyker upp bland fälten

Vägen hit började med ett dopp i Gedern See, helt ensam tog jag en simtur i sjön. Samtidigt laddade jag mobilen på toaletten och efter simturen torkade jag mina fuktiga cykelkläder i handdukstorken. Allt är så fuktigt i tältet. Lite trist, men det gäller att vara uppe tidigt och fixa saker.

Ensam i sjön

Allt är fuktigt

Efter en väldigt enkel och fattig frukost för en cyklist startade vi färden mot Frankfurt. Det fanns inte mycket mer än en bulle och croissant att köpa till frukost. Ingen juice, ingen yoghurt eller frukt. Usch, vad jag behövde fika snabbt, men det tog lång tid innan vi hittade ett ställe med kaffe och mackor. Fick bli en mack igen. Man är inte kräsen. 

Glad för det lilla

Cyklingen har gått bra i dag bara några felkörningar, men det får man räkna med

Minst 1km/mil blir fel. Lika vackert som alla andra dagar. Jag gillar verkligen Hessen.

Vår första stork

Vackert med vindkraft 

Vårt första mål var Langen, men vi hittade inget hotell så längs med vägen bestämde vi oss för Engelsbach istället och bokade hotell. Vi tog en extrapaus och avnjöt en iskall och god radler efter Offenbach.

På väg genom skogen

Det är inte lätt att hitta stopp med mat eller dricka längs med cykelvägarna, men här hittade vi en tennisklubb med servering

 Sedan bar det i väg igen och vi fick problem att hitta sista biten, men då dök det upp en trevlig herre som hjälpte oss en bit. Han eskorterade oss på rätt väg genom skogen till Engelsbach. Det finns så många snälla och trevliga människor där ute som bara vill väl. Det är så skönt att fortfarande kunna tro gott om människor.

Många är väldigt intresserade och vill veta var och hur vi cyklat. En kille på inlines körde upp längs med mannen och pratade och frågade hur vi cyklat. Killen var väldigt händig på i lines och körde om oss lätt som en plätt.

Annars kan man också ro

Dags att säga godnatt och utnyttja en skön säng.