"Vilodag"

 

Att ta sig ner med cykel och packning från campingen är ett äventyr i sig. Det var bara att gå.

I dag har vi tagit oss ca 16 mil söderut från Northeim till Schlitz. Deutsche Bahn hjälpte oss med 13 mil, resten cyklade vi. 

Vi fick hjälp med biljettköp

Ett äventyr i äventyret att åka tåg med 2 cyklar och en cykelkärra. Vi klarade det med lite hjälp och en stor del tur. 

Sniglarna klättrar på tältet

Men vi börjar med campingen i Northeim. Jag ska tänka på de som sover där varje gång jag passerar i närheten på A7:an. Campingen ligger väldigt vackert på en höjd med fin utsikt, har en trevlig restaurang som serverar den godaste Aperol Spritz jag druckit på länge, men detta vinande ljud hela natten från lastbilar och bilar, ett ljud som aldrig tar slut och låter som man sov i en industrilokal. 

Detta är 3:dje gången jag blir serverad en perfekt Aperol förutom alla jag själv blandat. En i Carrera Italien, en i Aix en Provence och denna på campingen i Northei. De får 10/10 för sin Aperol. Lika mycket för utsikten,men minus för sniglar och lastbilsljud. 

Currywurst är underskattat.

Stackare som bor här. Det är säkert några av er som pausat här på vägen söderöver. Funkar bäst om man inte har tält. De borde dela ut öronproppar.

Sen har vi alla mördarsniglar som har haft partaj runt vårt tält hela natten. - vem har bjudit in er att sova i min sko, sitta i min väska och släppa slem på vårt tält? Hade ni ens betalt  besökstaxa?

Hur löser vi detta?

Nu återgår vi till dagens tågresa. Vi var överens om att försöka undvika trampa över Kasselbackarna och istället ta oss en bit med tåg. Mycket googlande på tåg som ändå inte hjälpte oss förstå vilket tåg som lämpar sig för cyklister. Vi trodde det fanns människor som jobbade på stationen i Northeim, men no no ingen liveinformation istället hittade vi en stackars järnvägsarbetare som råkade passera vid biljettautomaten och vips hade vi ryckt tag i honom och lika fort hade han tryckt fram biljetter och det var bara att mata in Mastercardet och hoppas biljetterna var de vi ville ha. Att köpa till extra cykel biljetter förstod jag att jag fick göra själv. Nu skulle vi bara hitta rätt perrong och ett tåg mot Bad Hersfeld.

Bad Hersfeld 

Tror mina tyskalärare Pfern och Jahn hade varit stolta över min tyska. Kanske hade de äntligen förstått att jag var värd mer än en 3:a i betyg om vi kanske bortser från vad som hände sen.

Vi missade första tåget. Hann inte ens fram till vagnen för cyklar. Alla bara kastade sig in och kvar stod vi med cyklar och snopen min. Nästa tåg som kom förstod vi att djungels lag gäller. Vi kör in genom dörren och över jättegapet mellan perrong och tåg. Först jag och sen mannen med cykel och kärra. - Herregud jag trodde sista delen av cykeln var kvar på perrongen, men allt kom in. 

Väl inne funderar man genast på hurman ska komma ut igen.

Vacker utsikt från tåget

Väl inne fick vi koppla av kärran sen börjar vi fundera på hur vi ska hinna ut med allt på stationen i Göttingen.

Det är så kort tid för av och påstigning att man inte vet om man hinner av med alla grejer. Vår tågresa innebar 2 byten och båda innebar en risk att någon eller något inte hann av. 

Upp och ner

 I Göttingen blev jag skickad till informationen för att ta reda på vilket spår vårt tåg ska gå ifrån och var vi ska byta tåg. Det är nu mina tysklärare nöjer sig med betyg 3. Jag pratat bra men min hörförståelse är sämre. Jag tror hon säger 12.40 och även om hon i informationen trycker ut färdvägen tittar jag inte tillräckligt noga. 

Facetimar med barnbarnet och håller på att missa tåget

Vi sitter utanför stationen och dricker kaffe när mannen säger - är det inte dags att gå till perrongen? - ok, säger jag eftersom jag vet att mannen vill vara ute i god tid. Vi kollar tablån över tågavgångar och inser jag att jag blandat ihop 40 och 14. Klockan är 12.10, tåget går 12.14. Shit, jag trodde hon sade 12.40 . Det är nu jag är glad att jag är en van pendlare. 4 minuter är lång tid. Vi hinner!

In i hissen till perrong 5 med en cykel, men var tar mannen och resten vägen? 

Det är precis på sekunden vi lyckas pressa in cykel, kärra och mannen i tåget sen är det lungt i 1h55min. Dags att byta tåg och göra om samma procedur igen. Av med cykelväskor, koppla av kärran, in med cykel 1 i hissen, vänta på cykel 2 och kärra. En procedur som upprepas om igen.

Det kändes så skönt när vi nådde Bad Hersfeld och kunde börja cykla igen. 

 

Tack Hessen för den bästa cykelväg i 27 km.

Nu campar vi i Schlitz som är en trevlig liten by med en trevlig camping och ett väldigt fint Bad.

Efter lite shopping fixar mannen värsta middagen. Tack.

Mmm...korv I curry med ris och riesling.

Dags att sova. Godnatt